Höga byggnader påstås ofta vara kostnadseffektiva, då många invånare trängs på en liten yta, men så är det inte! Höghus är dyra att bygga, drifta och underhålla. Många kvadratmeter per våningsplan går åt till hissar, klimatanläggningar, schakt för ventilation och avancerad teknik. I nära anslutning krävs även mer yta för service, kollektivtrafik, daghem, lekplatser, avfallshantering, parkering, grönytor.

Forskningen visar att skyskrapor genererar 140 % mer utsläpp under sin livslängd jämfört med ett område med lägre byggnader och samma antal invånare. Anledningen bakom detta är att höghus eller skyskrapor kräver tyngre strukturer, tjockare grund och större användning av material med ett högre koldioxidavtryck än lägre byggnader. Byggsektorn är redan idag en stor klimatbov i staden – låt det inte bli än värre.

Det krävs även enorma mängder energi och elektricitet för att driva och värma en skyskrapa. Ju högre desto dyrare! Det vill säga det blir höga boendekostnader som i sin tur leder till ökad segregation i samhället. Städer som tidigare har vurmat för höghus, som t.ex. Vancouver, har börjat tänka om.

Höga hus är enbart lönsamma för fastighetsägarna men inte för samhället. Och enligt forskare vid Lunds universitet är det den klassiska vackra ”låghusbebyggelsen” om maximalt sex våningar som folk vill bevara, som attraherar besökare och som i slutändan genererar mest handel.

Tobias Petersson (V)

Uppdaterades: 03 jun 2025