När elnätet såldes visste lagstiftarna att nätens ställning som naturliga monopol krävde särskild reglering, så att nätbolaget inte skulle kunna ta ut ”oskäliga” priser. Det infördes bestämmelser om att elnätsavgifterna skulle vara skäliga och utformade på sakliga grunder, samtidigt som speciellt konsumentintresset skulle beaktas.Till detta kom också krav på rimlig avkastning i nätverksamheten, den skulle inte överskrida intäkts taket.
Men vad är en skälig avkastning? Som vi sett i en rapport från Miljöförvaltningen framkommer det att elnätsbolagen, mellan 2012-21, haft rörelsemarginaler på 20-30 %, att jämföras med genomsnittet för andra samtida företag, däribland Volvo och H&M, som haft en marginal på 8% under samma period. På detta sätt har EON 2012-2021, kunnat föra över 75% av vinsten till sitt moderbolag i Tyskland, vilket motsvarar 25 miljarder kronor.
Vi ser också att intäkterna för elnätsbolagen totalt har överstigit kostnaderna med runt 30%, dvs 10 miljarder kronor per år mellan 2012-2021, detta samtidigt som elnätsavgifterna i Sverige ökat med 37% medan de legat stilla i både Norge och Danmark. Dessa höga elnätsavgifter, ofta hälften av el-fakturorna, drabbar inte bara hushållen utan även företagen, särskilt de mindre och medelstora företagen. Bidrar detta verkligen till ett sunt näringslivsklimat?
Vi anser att, i stället för att skicka vinsten till Tyskland och att dela ut den till aktieägarna, måste elbolagens intäkter leda till ”skäliga avgifter” och användas till att bygga ut elnätet, både på landsbygden och i Malmö.
Vi instämmer därför med Anne-Mari Pålsson, den f.d. moderata riksdagsledamoten, när hon istället för att lagstifta om riskfri avkastning anser att det vore bättre att ifrågasätta ägandet. För varför skulle ett privat monopol vara bättre än ett offentligt?
Elnätet, kärnan i infrastrukturen, måste ägas av det offentliga och inte det privata, så bifall till motionen!
Gunilla Ryd
Vänsterpartiet Malmö