Malmö har som mål att öka grönskan i staden, en vision som reflekteras i formuleringar i översiktsplanen under namnet 3-30-300, där krontäckningsgraden utgör ett väsentligt mått. Den ligger runt på 15% för staden som helhet men tanken är att uppnå 30% redan 2030, då staden ska vara klimatneutral. Och enligt planprogrammet för stadionområdet ska hela området utvecklas med sikte på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där krontäckningsgraden spelar viktig roll. En annan central del i klimatanpassningen är materialåtervinning, särskilt av cement, vilket också borde ingå!

Detaljplanen, vi nu diskuterar, för utveckling av stadionområdet ska bidra till framtida klimatlösningar och ha som syfte att utveckla områdets gröna kvaliteter. Inom det område detaljplanen omfattar finns biotopskyddade naturområden som tyvärr kommer att påverkas negativt, då stora och gamla träd ska fällas. Som TN tidigare lyfte, här tar byggnaden inte hänsyn till träden utan det är tvärtom. Vi instämmer med den kritiken, det är träden som ska prioriteras, inte byggnaderna.

Träden måste skyddas för att även om nedfallna, sjuka träd kan ses som en potentiell risk måste deras positiva effekt på våra naturvärden tas hänsyn till. Och endast ett av de biotopskyddade träden kan flyttas, medan övriga ska fällas och ersättas genom nyplantering.

Men det tar tid att återfå den nuvarande krontäckningsgraden och hur lång tid som krävs för att kompensera framgår inte av förslaget, inte heller hur detta förhåller sig till stadens krontäckning som helhet. Skulle det gå att komplettera med en grönytefaktor, gröna tak och ängsmark så saknas även detta i förslaget.

Hur ska vi lyckas med klimatanpassning och klimatomställning och kunna förverkliga våra gröna kvaliteter om vi inte går från ord till handling, särskilt när vi har rådighet över utvecklingen?

Vänsterpartiet principen 3-30-300 ska gälla för denna detaljplan.

Gunilla Ryd (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Uppdaterades: 27 mar 2025