OBS! Levande människa – får ej brytas!
I januari 1970 frågade sig den stora författaren Sara Lidman om inte varje arbetare snart måste utrustas med en varningstriangel för omvärlden.
OBS! Levande människa – får ej brytas!
OBS! Aktas för stötar och ovänligt tilltal!
OBS! Har endast ett hjärta – oersättligt.
Ägare: sin egen – och den älskades.
Såhär 54 år senare är hennes ord fortfarande, tyvärr, alldeles för aktuella, inte minst för Malmö stads – i majoritet kvinnliga – anställda.
Ett av det här styrets mål är att
“Malmö stad är en attraktiv och inkluderande arbetsgivare genom att säkerställa en god arbetsmiljö och trygga anställningar”.
Bedömningen är att målet för 2024 inte uppnås – eller delvis som det står i delårsrapporten.
Bedömningen påverkas negativt av att några nämnder, exempelvis grundskolenämnden och fritidsnämnden, anger att det finns en alltför hög andel timavlönade medarbetare i vissa verksamheter. Dessutom anger exempelvis fritidsnämnden och förskolenämnden att sjukfrånvaron är alltför hög i vissa verksamheter. Trots att det pågår en mängd insatser för att skapa en trygg och säker arbetsplats drabbas många medarbetare av tillbud och arbetsskador, vilket påverkar bedömningen negativt. Exempelvis anger grundskolenämnden att det skett en successiv ökning av tillbud och arbetsskador. Ökningen kan dock bero på en ökad benägenhet att rapportera, skriver man i rapporten.
OBS! Levande människa – får ej brytas!
För oss i Vänsterpartiet är det inte svårt att förstå sambandet mellan ett decennium av nedskärningar inom förskola och skola, och sämre arbetsvillkor för våra anställda, ökad ohälsa och fler arbetsskador. En femtedel av eleverna i Malmös grundskola blir inte behöriga till gymnasiet. Av de som tar sig in är det 20% av de som går ett yrkesförberedande program som inte går ut med betyg. Kompetensförsörjningen i välfärden är de kommande åren vårt största problem, men vare sig regeringen eller Malmöstyret ser sambandet mellan reda pengar, att rusta Malmös unga och ta hand om sina anställda som en del av lösningen på just det problemet.
OBS! Aktas för stötar och ovänligt tilltal!
När jag blev politiskt aktiv blev jag det för att jag tror på kollektivets kraft att förändra. På att vi tillsammans kan skapa ett samhälle där alla får möjligheter och förutsättningar, där människor inte behöver stå i kö till kyrkans utdelning för att få mat, där barnfamiljer inte vräks ur allmännyttan på grund av ett märke i köksbänken, där vi inte ger mest till dem som redan har, minskar resurserna och ökar repressionen för alla oss andra.
Och trots att delårsrapporten visar på att grundskolan i Malmö gör ett överskott på flera miljoner, larmar lärare, föräldrar och minst rektorer oförtrutet om hur nedskärningar som görs drabbar Malmös barn och skolanställda hårt. Elever får inte tillgång till det stöd de skulle behöva, klasserna blir större och större eftersom personalen inte räcker till, samtidigt som tjänster hålls vakanta, kompetensutveckling stoppas och inköp dras ner till ett minimum.
Kostnaden för att hålla den här budgeten i balans är oöverskådlig. Barns rätt till att lära för livet, till en skola som är kompensatorisk, till att växa upp med framtidstro hotas aktivt av den nedskärningspolitik som pågått under ett decennium och inte minst det senaste året, vilket den här delårsrapporten visar med all tydlighet. Och det är framförallt alla vi som är arbetare och våra barn som drabbas, som förlorar på den högervridna, ekonomiska politiken.
Fina mål som “delvis uppnås eller inte alls” mättar inga magar, ger inga bostäder, förbättrar inte arbetsmiljön eller ger barn jämlika förutsättningar. Det gör en omfördelning av resurser.
Det går alltså att göra annorlunda, det går att förändra, det går att skapa ett annat Malmö, men det krävs vänsterpolitik för att göra det.
“Eller vad ska vi göra för såhär kan det inte fortsätta. Hotet mot arbetaren kommer nu från alla sidor – än som öppen brutalitet än i form av muntra förslag” sa Lidman 1970 och satte fingret på svensk politik 2024.
Emma-Lina Johansson (V)