Minoritetslagen och dess krav bygger på Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Det är en lag som syftar till att ge minoriteterna inflytande i frågor som berör dem. I det här ärendet är det uppenbart att det för minoriteten i fråga är viktigt att romska rådet fortsatt ska ha status av ett samråd.

Med hänvisning till lagen som är till för att skydda minoriteten föreslås nu att minoriteten ska fråntas både inflytande, egenmakt och möjlighet till fortsatta samråd. Dialogforum till skillnad från samråd är icke-förpliktigande. För samråd finns riktlinjer, bland annat att de ska bygga på strukturerad dialog och genomföras i ett skede där det fortfarande är möjligt för minoriteten att påverka besluten.

Nyckeln till strukturerad dialog är långsiktighet. Alltså inte att återkommande börja om från början.

I regeringens proposition för den förstärkta minoritetslagen framgår att begreppet representanter togs bort från lagtexten, för att möjliggöra för kommuner där sådana föreningar inte finns att ändå genomföra samråd. Jag citerar ”Avsikten med att ta bort representanter ur lagen är inte att myndigheterna ska samråda mindre med det civila samhällets organisationer, utan att de istället ska sträva efter att ha så bred kontaktyta som möjligt och därigenom även nå individer som inte är organiserade genom en förening”, slut citat. Det är fler former av samråd som efterfrågas, inte färre.

Utifrån minoritetslagen finns det inga hinder för romska rådet att fortsätta utgöra en samrådsinstans. Tvärtom. Jag vill förespråka lösningar som bygger på att bevara förtroendet istället för att rasera det.

Foto: Emmalisa Pauly

Uppdaterades: 02 feb 2023