Malmö är på många sätt en bra stad för HBTQIA+personer att leva i. Samtidigt lever vi i ett samhälle där heterosexualitet är norm och vi ges snäva roller för hur man får vara som kvinna och man. Vi vet att personer med normbrytande liv på en rad områden är mer utsatta i samhället.
Vänsterpartiet föreslår att kommunen tar fram en rapport med rekommendationerna för att få veta mer om hur det är att leva normbrytande liv i Malmö. Malmö stad behöver även en konkret plan för hur kommunen kan förbättra HBTQIA+personers livsvillkor.
Vi behöver veta mer om hur diskrimineringen och hatbrotten ser ut.
Vi behöver veta mer om villkoren för normbrytande familjer.
Vi behöver veta mer om villkoren i skolan, på fritiden, i idrotten och i omsorgen.
Vi behöver veta mer om våld i nära relationer.
Vi behöver veta mer om hedersvåld.
Vi behöver veta mer om ofrivillig ensamhet.
Vi behöver veta mer om hur det är att jobba i Malmö stad som homo-, bi-, trans- – ja, HBTQIA+person.
Mer kunskap efterfrågas av flera nämnder. Det behövs inte bara en policy för mänskliga rättigheter. Det behöver även tas fram en konkret handlingsplan för att just förbättra livsvillkoren för HBTQIA+personer och för att nå resultat.
Vänsterpartiet ser att innehållet i rapporten är bra i många delar. Framförallt att ett jämställdhets och klassperspektiv lyfts fram och att man uppmärksammar problemet med att unga utrikesfödda, inte minst unga tjejer deltar i mindre utsträckning i fritidsakitviteter.
Eftersom vi befinner oss mitt i en ekonomisk kris och den SD ledda regeringen prioriterar skattebidrag till höginkomstagare istället för att dämpa hushållskostnaderna för barnfamiljer.
Så är det oerhört viktigt att vi värnar unga Malmöbors tillgång till fritid. När hushållen är pressade och kostnaderna är så pass höga och vi hör vitnessmål om familjer som tar ut lån för att kunna betala mat och hyra, så vet vi att det är en stor risk att barnens fritidsaktiviter bort prioriteras.
Och det här gänget är jätteglada för att prata ungdomskriminalitet och lobba för repressiva åtgärder men vi vet att:
– Det inte är visitationszoner, sänkt straffbarhetsålder och fotboja på barn som hjälper.
– Det är att tillgängliggöra fritidsaktiviteter för unga. En starkt förebyggande åtgärd som inte bara minskar risken att rekryteras till kriminella gäng utan också gör att unga mår bättre.
Trångboddheten i Malmö ÄR hög och det blir inte bättre med dom hyresnivåer som råder i staden. Detta innebär att barn från socioekonomiskt utsatta områden kommer att befinna sig i utemiljöer i större utsträckning. Därför måste vi som stad vara tillgängliga och kunna erbjuda fritidsaktivitet till Malmös unga men vi måste även kunna nå ut till de grupper som inte nås eller deltar i aktiviteter i lägre grad.
Vänsterpartiet ser att innehållet i rapporten av unga Malmöbors fritid är bra i många delar, men vill ytterligare betona den avgörande roll som lokala föreningar spelar i arbetet för att nå de grupper som inte nås eller deltar i aktiviteter i lägre grad. Dessa föreningar har en unik förmåga att skapa tillit, engagemang och delaktighet bland grupper som annars riskerar att hamna utanför kommunens insatser.
Ett nytt konstmuseum är mycket dyrt och får inte tränga ut andra kultursatsningar. Den privata finansieringsdelen är intressant, även om vi misstänker att det blir mycket svårt att nå de summor som krävs. Vi ställer oss positiva till en stiftelse som ska finansiera verksamhet. Men det talas också om sponsring. Stadens riktlinjer för sponsring är inte tillräckligt skarpa. Till exempel utesluts inte namngivande av delar av museet eller särskilda utställningar. Det gör oss ovilliga att gå vidare i det här stadiet. Näringsliv och privatpersoner får gärna agera filantropiskt och stötta stadens kulturliv. Men vare sig ett framtida konstmuseum eller andra delar av stadens kulturliv ska helt eller delvis förvandlas till en annonstavla för näringsintressen.
Underlaget saknar också en strategi för att konsten och konstmuseet ska bli tillgängligt för alla Malmöbor i hela Malmö. En sådan ambition måste vara tydligt formulerad i inriktningen. Vänsterpartiet hade gärna sett en museisatsning i en annan del av Malmö, företrädelsevis i ett ytterområde. Vi inser dock att det inte kommer bli verklighet. Därför måste det geografiska läget istället aktivt kompenseras för att museet ska bli alla Malmöbors angelägenhet.
Vänsterpartiet är även kritiska till planerna på tillbyggnad i Kungsparken. Vi anser att vi måste värna om våra grönytor. Nybyggnation borde ske på annan mark än våra fina parker.
Vänsterpartiet har två konkreta förslag nu i det fortsatta utredningsarbetet:
• Vi vill att i det riktlinjerna för sponsring ska framgå att möjligheten för enskilda sponsorer att namnge rum eller delar av byggnader samt utställningar är uteslutet.
• Vi vill också att det tas fram underlag som aktivare beskriver hur museet ska bli alla Malmöbors konstmuseum.
Vi vill se åtgärder som leder till en minskning av bullernivåerna. Och de åtgärder som föreslås ska vara kopplade till våra planerade mål och vara tidsatta.
Över hälften av alla naturområden uppfyller inte kraven på god ljudmiljö (< 40 decibel). 222 av 377 skolor/förskolor har för höga bullernivåer, och då vi fortsätter att tumma på utevistelseytan per barn ökar bullernivåerna dessutom än mer. Många vårdboenden har förhöjda bullernivåer,
alla måste åtgärdas.
Vad vi behöver är åtgärder här och nu, kopplade till stadens miljömål och med betydligt högre åtgärdstakt. Även om förskolor och kommande generationer är viktiga och bör prioriteras så måste åtgärderna inkludera alla.
Att tillfredsställa behovet av 9000 löpmeter bullerskärmar vore fel väg att gå. Fordonstrafiken leder ju inte bara till höga ljudnivåer utan även till dålig luft och 15% av alla förskolor har redan för höga partikelhalter.
Förtätningen av staden innebär högre bullernivåer, allt fler ”kontaktytor” mellan medborgare och därmed fler störande element. Medan WHO har skärpt sina riktvärden för omgivningsbuller, under 53db med 45db vid husfasader, har Sverige gått i motsatt riktning och höjt riktvärdena för tillåten bullernivå vid nybyggnation. Vi anser att staden ska följa WHO:s riktlinjer. För våra medborgares hälsa!
Våra nuvarande mål innebär att trafiken endast ska minska procentuellt (dvs i procent av en ökande befolkning), inte i andel bilresor, dvs. buller kommer att öka och så även luftföroreningarna. Vi anser att antalet bilar måste minska för att ge plats åt bostäder och mer grönyta såsom parker, gröna på väggar och tak. Det skulle dämpa buller och samtidigt fungerar kylande, minska CO2 utsläppen och bidra till ökat välmående hos våra medborgare. Således måste ambitionsnivån och takten öka. Vi förväntar oss nu att det fattas konkreta åtgärder för att minska bullret.
Malmö måste utvecklas så att äldre ska kunna leva ett så hälsosamt, aktivt och självständigt liv som möjligt. I senaste rapporten från äldreombudsmannen i Malmö stad lyfts tre områden fram som är särskilt viktiga för Malmös äldre – boende, trygghet och delaktighet.
Bostaden har en stor inverkan för upplevelsen av trygghet och möjligheten att behålla sin självständighet. 65+ är en tid då många bor kvar, men också en tid då många flyttar. Trygghet handlar om trygghet i hemmet, i utemiljön och i samhället. I relation till vård och omsorg handlar trygghet om kontinuitet och relationen till personalen.
Äldre i Malmö lyfter även fram vikten av att fortsatt känna sig delaktiga i samhället. Delaktighet förutsätter att tjänster, fysiska miljöer och information är tillgängliga. Medlemskapet i WHO:s nätverk för åldersvänliga städer ger oss möjlighet att brett sätta fart på arbetet med äldrefrågor. Det ska bidra till att Malmös äldre får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Arbetet behöver följas upp.
Vänsterpartiet ser fram emot ett större fokus på frågor som rör äldre. Vi behöver även fokus på att ojämlikhet påverkar åldrandet och ålderdomen. Behoven hos Malmös äldre ser olika ut och är resultat av faktorer tidigare i livet – ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå och födelseland spelar stor roll.
Andelen 65+ i Malmö som hade låg ekonomisk standard 2022 var hela 18,2%. Det är klart över medel i Sverige. Malmö stad behöver med kraft möta detta. För även med en låg pension ska man kunna leva ett så hälsosamt, aktivt och självständigt liv som möjligt i Malmö.
Förslaget som kommunfullmäktige ska ta ställning till, om förändringar på energimarknaden, som ska ge våra medborgare rimligare och mer förutsägbara elpriser, bygger i mångt och mycket på argumentation och inspel från oss i Vänsterpartiet. så givet röstar vi bifaller till förslaget.
Arbetet har dock bara börjat, Den föreslagna samverkan mellan olika förvaltningarna måste intensifieras, och en ansvarig myndighet behöver kristalliseras. Men förutom dessa åtgärder så måste större hänsyn tas till konsumentens betalningsförmåga, och inte som idag producentens vilja vid prissättningen.
Vi hoppas på att dagens beslut är början på ett större reformarbete av den svenska och malmöitiska elmarknaden. Vår förhoppning är att genom ytterligare arbete kommer elnätsavgiften, och elpriset förändras. Nuvarande regleringar är långt ifrån nog, EON tar ut hutlösa vinster och negligerar nödvändiga investeringarna trots befintliga ramar.
Den moderata nationalekonom Ann-Mari Pålsson skriver i Sydsvenskan: ”Att ersätta rimlig avkastning med den riskfria löser inte alla problem. Ett radikalare grepp vore att väcka frågan om ägandet”. Den frågan har vi i Vänsterpartiet väckt otaliga gånger, bla i debattartikel i Sydsvenskan förra sommaren.
Vi vill att staden återkommunaliserar elnätet, då nätet utgör en central del av stadens infrastruktur. Dagens privata monopol är inte att föredra framför ett offentligt. Så lätt oss nu ta arbetet vidare, och öka stadens ägande av vital infrastruktur.
Vi vill ge alla Malmös barn en extra bra sommar! Det är fullt möjligt att skapa ett samhälle där barn och deras föräldrar ser fram emot lovet. Där picknick på stranden, glass i solen och en dagsutflykt inte är lyx – utan självklarheter. Politiken kan göra skillnad. Med rätt beslut, rätt investeringar och rätt prioriteringar kan vi ge fler barnfamiljer en sommar att minnas med glädje. Det är inte bara möjligt – det är vårt ansvar.
Skenande matpriser, hyror som ökar i snabb takt och en hög arbetslöshet drabbar många hårt. Sju av tio kommuner som har högst arbetslöshet i landet ligger i Skåne. Malmö är den kommun i Sverige där allra flest människor lever i ekonomisk utsatthet samtidigt som arbetslösheten är den näst högsta i landet. Ett sommarlov med grillning på kvällarna eller ett besök på Tivoli i Köpenhamn är för många en avlägsen dröm idag.
Malmö stads ekonomiska prognos för 2025 innebär att stadens ekonomi kommer att ge ett överskott på över en halv miljard. Det finns alltså utrymme för politiska reformer. Vänsterpartiet föreslog att arbetsmarknads- och socialnämnden att ska betala 1000 extra kr i försörjningsstöd till de hushåll med barn som erhåller försörjningsstöd under juli.
Höga byggnader påstås ofta vara kostnadseffektiva, då många invånare trängs på en liten yta, men så är det inte! Höghus är dyra att bygga, drifta och underhålla. Många kvadratmeter per våningsplan går åt till hissar, klimatanläggningar, schakt för ventilation och avancerad teknik. I nära anslutning krävs även mer yta för service, kollektivtrafik, daghem, lekplatser, avfallshantering, parkering, grönytor.
Forskningen visar att skyskrapor genererar 140 % mer utsläpp under sin livslängd jämfört med ett område med lägre byggnader och samma antal invånare. Anledningen bakom detta är att höghus eller skyskrapor kräver tyngre strukturer, tjockare grund och större användning av material med ett högre koldioxidavtryck än lägre byggnader. Byggsektorn är redan idag en stor klimatbov i staden – låt det inte bli än värre.
Det krävs även enorma mängder energi och elektricitet för att driva och värma en skyskrapa. Ju högre desto dyrare! Det vill säga det blir höga boendekostnader som i sin tur leder till ökad segregation i samhället. Städer som tidigare har vurmat för höghus, som t.ex. Vancouver, har börjat tänka om.
Höga hus är enbart lönsamma för fastighetsägarna men inte för samhället. Och enligt forskare vid Lunds universitet är det den klassiska vackra ”låghusbebyggelsen” om maximalt sex våningar som folk vill bevara, som attraherar besökare och som i slutändan genererar mest handel.
Vi ser en stad med ökad arbetslöshet. Vi kan läsa att flera seriösa åtgärder vidtas inom detta område. Det är bra att så görs.
Men vi ser också att antalet brukare ökat inom hälsa, vård och omsorg liksom elever i grundskolan, samtidigt som dessa är två av de områden där personalen minskat mest.
Vi kan påverka arbetslösheten i någon utsträckning utanför vår egen verksamhet, men Vänsterpartiet menar att vi framförallt kan och ska satsa på välfärden och klimatet och därigenom öka antalet trygga jobb, samtidigt som satsningar på välfärd och klimat tryggar vår framtid på flera andra, helt avgörande sätt.
Vi ser att utbildningen i staden tagit stryk av flera års nedskärningar. Andelen barn som inte går ut grundskolan med fullständiga betyg har ökat. Nästan var femte lärare är obehörig.
Flera av kommunfullmäktigemålen som inte uppnåddes förklaras med brist på rätt kompetens närmast barnen i förskolan. Vi lyckas inte vidta rätt åtgärder för en jämn fördelning av kompetensen över hela staden. Budgeten räcker inte till. Under 2024 var det statsbidrag och utökad kommunbidrag som oppositionen drivit igenom, som upprätthöll kvaliteten i förskolan.
Att finansiera en verksamhet med god kvalitet är politikens ansvar. Vänsterpartiet vill att vi satsar både det som krävs och satsar långsiktigt, för att åtgärda de problem som skapar ojämlikhet i staden.
Under 2024 sjönk antalet färdigställda bostäder med ungefär hälften. Det ligger långt under våra egna mål och kommer att ha långvariga effekter på bostadsförsörjningen i staden. Redan nu har Malmö stora utmaningar inom området, både med bostäder som människor faktiskt har råd att hyra, med trångboddhet, hemlöshet och barnfamiljer som vräks.
Malmö stad måste möta den borgerliga flatheten. Det räcker inte med att hoppas på att regeringen ska ta sig i kragen. Vänsterpartiet har länge uppmanat styret till klokhet och långsiktighet. Med den här årsredovisningen vid handen är det alldeles för nära att bara efterklokhet kvarstår.
Vi kan inte finansiera stadens budgetar med försäljning av mark, det påverkar både hållbart bostadsbyggande och energieffektivisering. Energieffektivisering påverkas också av att vi inte äger våra lokaler i större utsträckning. Något som Vänsterpartiet länge drivit att vi ska göra. Inom klimatområdet går det inte alls som planerat. Växthusgasutsläppen under de senaste åren varit högre än vad stadens koldioxidbudget föreskriver. Utsläppen är dessutom för höga, trots att bostadsbyggandet inte följer planen för hållbar bostadsförsörjning.
Istället för vidlyftiga mål om att bli Sveriges bästa arbetsgivare, borde våra löften snarare vara aldrig mer en nedskärningsbudget. Aldrig mer försämringar inom välfärden. Aldrig mer arbetsplatser där stress är ett vardagligt faktum som leder till sjukskrivningar. Forskning visar att ett omfattande problem är att det ständigt saknas en balans mellan krav och resurser, särskilt inom kvinnodominerade arbeten. Personalredovisningar bekräftar att sjukskrivningar är ett mer omfattande problem inom kvinnodominerade verksamheter. Forskning visar också att det är inom dessa områden som anställda tvingas avsluta sina yrkesverksamma liv i förtid för att deras kroppar blivit sjuka och inte klarar av ett helt arbetsliv.
Jag vet att vi har en regering som i kristider väljer att sänka skatterna för de allra rikaste istället för att satsa på det gemensamma. Jag önskar att det inte var så. Men, vi kan inte stå handfallna och skylla på konjunkturen. Vi kan skylla på regeringen med all rätt, men det bygger inga bostäder, utbildar inga barn, tar inte hand om våra äldre och funktionsnedsatta osv. De målen som inte nås är följden av politiska val. Vi i Malmö stad har ett ansvar och möjligheter att leverera om andra instanser inte sköter sig. Låt oss nu ta in vad årsredovisningen har att lära oss och låt oss börja leverera på allvar!
Chefers förutsättningar är omfattande och rapporten lyfter många viktiga aspekter. Det är synd att beslutet som föreslås går i en annan riktning än kunskapen i rapporten pekar på. För mycket talar emot att 30 medarbetare per chef skulle vara ett rimligt antal.
Det framgår att långtidssjukfrånvaron tenderar att öka redan vid 17 medarbetare per chef. Riktvärdet som nu föreslås är nästan det dubbla. I Malmö stads egen verksamhet är långtidssjukfrånvaron högre i kvinnodominerade förvaltningar där antalet medarbetare per chef är högre. Riktvärdet är också en ökning med fem medarbetare per chef. Ändå framhålls det här som en förbättring.
För att hantera arbetsmiljöproblem i Malmö stads verksamhet vill Vänsterpartiet främst se fler medarbetare i välfärdsnämnderna. Ökat antal chefer är inte ett självändamål i sig. Men eftersom det så tydligt framgår att arbetsmiljömässiga problem uppstår när chefer har för många medarbetare, rör det sig om vårt arbetsgivaransvar och förtjänar att tas på allvar.
Siffran 30 föreslås med hänvisning till kostnader och ekonomiska konsekvenser. Vi menar att en god arbetsmiljö och en bra organisation måste få kosta. Och kostar inte långtidsjukfrånvaron? Både i kronor och ören, men också utifrån sociala aspekter. Tycker vi att det är rimligt att spara om det kostar våra anställdas hälsa?
Arbetsmarknaden är i flera avseenden könssegregerad. Gemensamt för kvinnodominerade yrken är de kännetecknas av att vara så kallade kontaktyrken, vilket ofta leder till högre psykisk och fysisk belastning än i andra delar av arbetsmarknaden.
Forskning visar att obalansen mellan mål och medel är en orsak till stress på kvinnodominerade arbetsplatser.
Underlaget räknar antal minuter som olika uppgifter som en chef hanterar tar. Det är viktigt att uppmärksamma att våra välfärdsarbeten inte är verksamheter där New Public Management metoder bör tillämpas.
Stora fack inom området, Vision och Sveriges skolledare kräver ett mindre antal än 30
Vänsterpartiet yrkar därför att maxtaket ska vara 25 medarbetare per chef.
