Malmö har som mål att öka grönskan i staden, en vision som reflekteras i formuleringar i översiktsplanen under namnet 3-30-300, där krontäckningsgraden utgör ett väsentligt mått. Den ligger runt på 15% för staden som helhet men tanken är att uppnå 30% redan 2030, då staden ska vara klimatneutral. Och enligt planprogrammet för stadionområdet ska hela området utvecklas med sikte på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där krontäckningsgraden spelar viktig roll. En annan central del i klimatanpassningen är materialåtervinning, särskilt av cement, vilket också borde ingå!

Detaljplanen, vi nu diskuterar, för utveckling av stadionområdet ska bidra till framtida klimatlösningar och ha som syfte att utveckla områdets gröna kvaliteter. Inom det område detaljplanen omfattar finns biotopskyddade naturområden som tyvärr kommer att påverkas negativt, då stora och gamla träd ska fällas. Som TN tidigare lyfte, här tar byggnaden inte hänsyn till träden utan det är tvärtom. Vi instämmer med den kritiken, det är träden som ska prioriteras, inte byggnaderna.

Träden måste skyddas för att även om nedfallna, sjuka träd kan ses som en potentiell risk måste deras positiva effekt på våra naturvärden tas hänsyn till. Och endast ett av de biotopskyddade träden kan flyttas, medan övriga ska fällas och ersättas genom nyplantering.

Men det tar tid att återfå den nuvarande krontäckningsgraden och hur lång tid som krävs för att kompensera framgår inte av förslaget, inte heller hur detta förhåller sig till stadens krontäckning som helhet. Skulle det gå att komplettera med en grönytefaktor, gröna tak och ängsmark så saknas även detta i förslaget.

Hur ska vi lyckas med klimatanpassning och klimatomställning och kunna förverkliga våra gröna kvaliteter om vi inte går från ord till handling, särskilt när vi har rådighet över utvecklingen?

Vänsterpartiet principen 3-30-300 ska gälla för denna detaljplan.

Gunilla Ryd (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Från de nya riktlinjerna för hemtjänsten framgår att inköp främst ska skötas genom e-handel. E-handel innebär ökade kostnader, ökad osäkerhet och sannolikt också en oförutsägbar planering för personalen.

Vi vet inte utifrån de dokument vi kunnat läsa vem som bär de ökade kostnaderna och vem bär ansvaret om marknaden inte levererar? Jag ser nämligen ingen som helst riskbedömning, vad gäller inköp genom e-handel. Om det är brukaren som betalar, så kan det innebära en ökad kostnad på omkring 600-700 kr i månaden, för dem som tjänar allra minst.

E-handel har leveransspann på flera timmar och det finns också risk att de blir försenade. Även här saknas en riskbedömning både i förhållande till brukarens behov och personalens arbetsmiljö.
I hälsa, vård,- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse framhölls i september att de nya riktlinjerna syftar till att möta det kompetensförsörjningsgapet som förväntas när antalet äldre ökar.
Malmö är en storstad och rent demografiska kompetensförsörjningsproblem föreligger inte. Tvärtom är det så att Sverige har den högsta arbetslösheten på länge och en obefintlig politik för att lösa det. För framtidens kompetensförsörjning inom vården behöver vi satsa på dräglig arbetsmiljö för vårdpersonal och löner att leva på, även som ensamstående. Riktlinjerna riskerar att verka i motsatt riktning.

Vidare var syftet att komma ifrån minutstyrningen. Vi är för att minutscheman slopas, men om det görs utan att tillföra de resurser som hälsosamma scheman inom hemtjänsten kräver, så är det bara kosmetiska förändringar som inte bidrar till att förbättra arbetsmiljön.

Vänsterpartiet föreslår istället att kommunfullmäktige ger nämnderna i uppdrag att handling, städning, tvätt inom hälsa, vård- och omsorgsförvaltningen och funktionsstödsförvaltningen ska utföras i egen regi istället för entreprenad och marknadslösningar.

Nina Jakku (V)

Foto Emmalisa Pauly

Förslaget till nya riktlinjer för bistånd av äldreomsorg innebär bland annat att varm mat inte längre ska levereras hem till äldre av kommunen samt att deras matinköp ska göras på internet. Besparingarna kommer att drabba äldre och anhöriga, och ekonomiskt främst kvinnor och de med låga pensioner.

Förändringarna av riktlinjerna är mycket omfattande och borde ha riskbedömts, testats och utvärderats innan de tas som riktlinjer för staden. Vänsterpartiet yrkade i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden att förslagen skulle ingå i ett projekt för att sedan kunna utvärderas. Vi ville också att centrala pensionärsrådet skulle få tycka till om förändringarna. Övriga partier röstade nej till förslagen.

Centrala pensionärsrådet är Malmö stads samråds- och remissorgan för frågor som berör äldres villkor. Att rådet inte fick någon remiss i frågan är mycket anmärkningsvärt. Är tanken att pensionärsrådet bara skall vara ett informationsorgan? (…) Frågan om riktlinjer för äldres bistånd är i högsta grad en fråga om äldres villkor i Malmö, både socialt och ekonomiskt, och ärendet borde ha behandlats med en remiss där.

Malmö stad ansöker nu om att bli medlem i nätverket “åldersvänliga städer”. Man frågar sig om detta är seriöst menat när styret inte frågar äldre om de stora förändringar av hur och vilket bistånd som ska ges till äldre.

Malmös äldre är värda en bättre behandling!

Anders Andersson (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Vi kan läsa i Miljöredovisningen hur växthusgasutsläppen under de senaste åren varit högre än vad stadens koldioxidbudget föreskriver och med nuvarande utsläppstakt kommer budgetutrymmet att ta slut redan 2028. Till detta kommer den nuvarande regeringens beslut att sänka reduktionsplikten
vilket innebär att utsläppen från transportsektorn kommer att öka. För att nå stadens mål behöver vi en minskningstakt på 7% årligen, den bara var 1% 2023. Malmö måste således göra mycket mer!

Enligt Miljöbarometern ser vi också att årsmedelhalterna av koldioxid ökar i Malmö, år för år, precis som de gör globalt. Halterna av koldioxid var redan 2023 de högsta som uppmätts. Så kan vi inte fortsätta!

Om Malmö även i framtiden vill vara en föregångare vad gäller klimat och miljö krävs det krafttag för att minska stadens utsläpp! Vi måste framförallt prioritera de förebyggande åtgärderna, de som minskar våra utsläpp, annars tvingas staden ta till dyra, kompenserande åtgärder för
att öka takten och nå målen.

Utsläppen är delvis kopplade till ökat flygande och bilresande, så vi tycks inte vara på väg mot en hållbar mobilitet! Men vet vi nu att TROMPen kommer inom kort, vi har alltså möjlighet att göra slag i saken. Vi kan kraftigt minska biltrafiken för att göra Malmö till en bilsnål stad,
vi har rådigheten. På så sätt kan vi reducera bullernivåer och luftföroreningar, samtidigt som stora ytor kan frigöras för rekreation och gröna ytor. Vi ser fram emot en sådan politik.

Gunilla Ryd (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Många gånger har det sagts att språket är en viktig nyckel till god äldreomsorg – Detta är riktigt oavsett språk! Det är viktigt att personalen kan svenska, men det är också viktigt att använda övrig språkkompetens som personalen besitter.

Nästan en tredjedel av Malmös äldre är födda i ett annat land än Sverige och andelen utrikesfödda äldre Malmöbor kommer att öka. Hos befolkningen 55–64 år är över 40% utrikesfödda. Hos många äldre med annat modersmål än svenska avtar förmågan att uttrycka sig i det inlärda språket. Ibland på grund av kognitiva svårigheter, men oftare för att språket används mindre när man slutat jobba. Att kunna uttrycka sig på modersmålet går mycket enklare.

Samtidigt har många anställda i Hälsa, vård och omsorgsförvaltningen språkkompetens på de modersmål som äldre i Malmö har. Vad vore då bättre än att matcha personalens språkkompetens med äldres modersmål och språkbehov. Till viss del görs detta lokalt redan idag. Men många gånger ses inte språkkompetens i andra språk som kompetens, eller osynliggörs, och någon matchning görs inte även om det vore enkelt.

Självklart finns det även andra behov som behöver matchning. Medicinska behov ska självklart matchas med medicinsk kompetens. Men dessa krav står inte i motsättning till att ta tillvara språkompetenser och synliggöra dem. Svårighet att uttrycka sig och bli förstådd leder till social isolering och sämre livskvalitet. När språkkompetens inte används försvåras möjligheten att ge god vård och omsorg.

Motionen “Synliggör och använd språkkompetensen inom äldreomsorgen” föreslår att Hälsa, vård och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en policy för att stödja och lyfta vikten av språkmatchning. Samt att synliggöra språkkompetens för att underlätta för äldre och anhöriga att välja äldreboende.

Jag yrkar bifall till motionen.

Anders Andersson (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Om Malmös ska nå sina klimat- och miljömål måste all planering ta avstamp i en målbild som prioriterar välbefinnande och jämställdhet framför ohållbar ekonomisk tillväxt och individuella transporter. Ett förhållningssätt helt i linje med det Klimat Rådslaget använde, där det utgick från
en gemensamt framtaget vision om hur Malmö borde vara 2040.
En del i det föreslagna objekts godkännandet är att just att utveckla en attraktivare stadsmiljö genom mer grönska och ekosystemtjänster samt att behålla god framkomlighet för kollektivtrafiken, förbättra resande med cykel, kollektivtrafik och gång. Dessutom kostar det, som vi ser, inte mycket att genomföra sådan satsning på minskade utsläpp jämfört med andra förslag som är på tapeten idag.
Svenska forskare är överens om att bilismen måste minska kraftigt för miljöns och klimatets skull. Men trafiken planeras tyvärr fortfarande med bilen som utgångspunkt och mer hållbara trafikslag oftast får anpassa sig till bilens framkomlighet.
En forskare från Lunds universitet som just doktorerat i mobilitet kommer fram till att: ”Vår föreställning om bilens nödvändighet är så djupt rotad så att vi knappt är medvetna om det. Den styr vår uppfattning om tid, rum, säkerhet, smidighet och bekvämlighet.”
Detta måste vi ändra på om vi ska uppnå våra mål! Vi ser det föreslagna objekts godkännandet som ett litet steg mot en sådan förändring och yrkar därför bifall!

Gunilla Ryd (V)

Foto: Emmalisa Pauly

Vi som vuxit upp från 1960-talet och framåt såg först en positiv utveckling av Sverige. Vi såg ett samhälle som blev alltmer jämlikt, med minskade klassklyftor. Fram till mitten på 80-talet var det så.
Vi byggde upp det svenska välfärdssamhället tillsammans, med ledord som gemenskap, solidaritet och rättvisa.

Detta har sedan dess kraftigt förändrats. Klyftorna har ökat och privatiseringarna har förstört vårt gemensamma samhälle. Nu kan till och med kriminella gäng tjäna pengar på offentlig verksamhet. I mina ögon är för övrigt även vinster ifrån välfärdsverksamhet kriminellt. Hur kan vi gått från världens mest jämlika land till det enda som tillåter vinstuttag från skolor? Det är inte förvånande att alla borgerliga partier varit för denna utveckling, de förvånande är att Socialdemokraterna inte kämpat mot?

Samhällsbyggets grund är skatten. Utan att vi arbetar för varandra skulle samhället raseras. Det är alltså skatten som har byggt det svenska samhället. I den politiska debatten glöms det ofta bort, som om det skulle vara möjligt att anställa lärare, undersköterskor och socialarbetare utan att vi tar ut skatt. Frågan är bara hur det sker. För att minska klyftor eller för att berika vissa?

Vår gemensamma konsumtion, den vi beslutar utifrån våra demokratiska val är mer hållbar än att privatkonsumtionen ökar. Därför är ett ökat skatteuttag önskvärt för att den totala konsumtionen ska bli mer hållbar för vår planet.

Om vi idag haft samma skatteuttag i Sverige som 2000 hade vi haft 430 miljarder mer att fördela till välfärden – varje år!
Vänsterpartiet vill göra om det statliga skattesystemet för att få ett mer rättvist och jämlikt samhälle, men när det inte sker så kan vi lokalt inte sitta och se hur välfärden försämras. Malmöborna har röstat för att de vill se något annat.

Det finns olika skatter, en del bättre än andra men vi har bara en att förhålla oss till här i kommunfullmäktige och varför ska den vara just 21,24 %? Är den siffran helig? Är den perfekt uträknad? Om behoven är större så är inte just den siffran statisk.

Många människor skulle gärna betala några tior mer i månaden för att få ha sina kollegor kvar på jobbet, för att barnen ska tillräckligt med personal i förskolan eller att gamla mamma får den omsorgen hon är värd av hemtjänsten. I kristider ska inte de som bäst behöver ett starkt samhälle få det nermonterat som nu sker både nationellt och lokalt. Det är högerpolitik. Nu riskerar vi att lokala avgifter istället ökar, det slår oerhört kraftigt mot lågavlönade.

I vår budget föreslår vi 55 öre i skattehöjning för att kunna återställa de nedskärningar som gjorts sedan förra valet av styret. Välfärden var inte perfekt 2022 men den var i alla fall mindre dålig än idag.

Jag ställer mig frågan, varför administrerar Socialdemokraterna i Malmö SD-höger regeringens nedskärningspolitik? Varför vill inte Malmös Socialdemokrater göra skillnad, varför vill ni inte rädda välfärden i Malmö när den SD stödda högerregeringen skär ner på allt? Var är de politiska visionerna?

Vänsterpartiets vision är att stärka, inte försämra välfärden. I Vänsterpartiets budget försämrar vi inte välfärden utan förbättrar den.

Anders Skans (V)

Demokratin är på tillbakagång både i Sverige och i stora delar av världen. I Sverige ser vi lagförändringar och förslag på sådana som hindrar, omöjliggör, kringskär människors rörelseutrymme, lika värde, samma möjligheter.

Malmö är på många sätt en lysande stad, med sin mångfald, sitt sprudlande föreningsliv och ett aktivt civilsamhälle. I den nationella politiken kan vi se inskränkningar på föreningslivet, folkbildningen och civilsamhällets möjligheter att delta, att påverka. Insikten om att utan civilsamhället har vi inte en demokrati att tala om, lyser med sin frånvaro. Utan människors aktiva medborgarskap avstannar makten som utgår från folket, autokratin ökar, friheten minskar. Därför är det av yttersta vikt att civilsamhällets organisering får fortsatt det stöd som det behöver. Tar staten inte sitt ansvar eller till och med motarbetar demokratin, behöver det ansvaret tas lokalt, med ökad intensitet.

Vänsterpartiet är ett antirasistiskt parti som ser vikten av att all form av rasism bekämpas med kraft. Malmö stad har viktiga insatser riktade mot antisemitism och antiziganism. Vi vill se det arbetet fortsätta, förstärkas. Vi vill också se arbetet mot antimuslimsk rasism och antisvart rasism skalas upp. Vi vill att förskole- och grundskolenämnden anställer samordnare mot dessa former av rasism.

Jag har suttit i den här församlingen under tre budgetfullmäktige. Jag noterar att styrets budget är den tredje på raken där nationella minoriteter inte ens nämns.

Vänsterpartiet har förslag som förhindrar osynliggörandet av nationella minoriteter. Nämligen att stadskontoret ska utbilda alla anställda i ledande ställning i minoritetslagstiftning. Vi vill även se en studie i normbrytande liv, där hbtqia+ personers villkor att leva i vår stad undersöks.

På så sätt möjliggörs en stad där ingen behöver dölja sin identitet, där demokratin frodas, där alla kan känna sig trygga i alla delar av staden. Där varje individs delaktighet tillvaratas och bidrar till styrkan i gemenskapen. Där frihet är till för alla på lika villkor.

Nina Jakku (V)

Sommarnätter är så lätta, lätt
tro allt är enkelt
att glömma tyngd och ansvar,
som en vers där basen pausar

Orden är från artisten Annika Norlins senaste skiva, som bildar en ljudkuliss till en av sommarens allra sista nätter när jag cyklar hem från bryggorna i västra hamnen efter en helt underbar dejt.

Men staden vars gator jag cyklar genom är inte vilken stad som helst, det är Malmö, och Malmö finns i världen, precis som världen finns i Malmö. Och befolkningens verklighet i staden pausas inte, hur hårt jag än försöker tänka bort den tyngd som den bär – om en, så bara för en liten stund.

Men något är inte som det brukar i Malmö. Det yttrar sig på ansiktsuttrycken bland Malmöborna. Det yttrar sig i staden offentliga utrymmen. På elskåpen med stora affischer uppmanar budskapet till handling: 

”Solidaritet med Ukrainas befolkning och kamp, kom till demonstration” 

Och det fångar min uppmärksamhet. Ovanför elskåpen ser jag Palestinska flaggor som tyst hänger från fönstren och ut i den vindstilla natten. Det stora antalet flaggor som stolt stirrar på mig längst vägen mot södra innerstaden, gör det fullständig omöjligt för mig att glömma tyngden som stadens befolkning bär på. 

Annika Norling fortsätter:
En årlig present av livet,
Fel att inte ta den
Fel att inte gå upp helt i den,
Men jag, jag hänger kvar

Denna sommarkväll må vara en present av livet.

Men ja. Likt Annika Norling så hänger jag kvar, kvar i den vardag som präglar så många Malmöbors känslor och verklighet. 

Jag är trygg i att Malmöborna kämpar för en solidarisk stad, jag är trygg i att samma befolkning har historiskt, då som nu, visat bevis på att ha en upphöjd handlingskraftighet. Jag är trygg i Vänsterpartiets politik, som idag är Malmös näst största parti sett till valresultat i senaste EU valet.

Men så till Annika Norling igen:
Inget räknas, allt är på låtsas.
Inget räknas, allt är på låtsas.

Normalt sett, efter dessa år som fritidspolitiker, har jag kunnat vifta bort låtsas- och vetenskapsfientliga uttalanden som förs av extremhögern i denna kommunfullmäktige. Vi är trotts allt den enda valkrets i landet där

SD minskade. Men idag backas den politiken upp av en SD-ledd regering, vars reaktionära politik på allvar skadar vår stad och våra grannar. 

Annika Norling en sista gång:
Det kommer in en vind,
En kall vind ifrån öster,
Men jag, jag hänger kvar

Som en brutal liknelse, om en kall vind ifrån öster, för någon timme sen så avfyrade den svenska extremhögerns bästa vänner i Ryssland, iväg en interkontinental ballistisk robot mot Ukraina för första gången någonsin i historien under ett krig. En upptrappning av krig skapar människor på flykt. Men även då kommer Malmöborna fortsätta stå vid gränsen och möjliggöra många människor en väg till ett liv med en mer trygg vardag, oavsett om Tidö-regeringen fortsätter försvåra för flyktingar eller inte. 

Som ytterligare en brutal liknelse så utfärdade den Internationella brottmålsdomstolen bara för någon timme sen, en arresteringsorder för Benjamin Netanyahu för att avsiktligt och medvetet ha berövat civilbefolkningen i Gaza på föremål som är oumbärliga för deras överlevnad.

Därför är viktigare än någonsin att inte bara fortsätta stärka arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter, utan att även stå upp för den och försvara den. 

Vi tror på att ett jämlikt, solidariskt och hållbart Malmö inte bara är möjligt – det är en nödvändigt.

Vi ska ingenstans – vi hänger kvar.

Showan Shattak (V)

Det är ett enormt privilegium att leva i en stad som Malmö, där över 180 olika nationaliteter ryms. De syns bl.a i stadens alla filmfestivaler som genom åren blivit en viktig del av kulturlivet. Nyligen berikades vi även med en afrikansk filmfestival. Alla dessa utgör en enorm kulturskatt som staden behöver värna om!

Kultur är en mänsklig rättighet i livets alla faser och det är politikens ansvar att göra det möjligt för alla Malmöbor att få uppleva och utöva kultur i vår stad. Därför lägger Vänsterpartiet stor vikt vid långsiktigt stöd till det fria kulturlivet, kulturskolan och studieförbunden och vid att medborgarna inkluderas i utformandet av stadens kultur. Verksamheter som huserar olika konstformer och konstuttryck är av högsta vikt. Vi har ju turen ha att ett av Sveriges största kulturhus, Inkonst, för just alternativa konstuttryck.

De initiativ som gjorts i form av medborgardialoger om hur vi ska kunna bevara konstnärsateljéer till rimliga priser i t.ex. Sorgenfri ser vi som ett utmärkt initiativ. Det går ju även att kombinera detta bevarande med intresserade företag som kan bidra till hyreskostnaderna. Nu finns det ju ett konstnärskollektiv, BackaKåken, som vill köpa Kirsebergsfängelset av MKB, något vi ser som ett lysande initiativ och borde stöttas.

I tider då det råder rasistiska, nationalistiska och patriarkala tongångar i maktens korridorer är det viktigare än någonsin att vi värnar om kulturen. Kulturen är ju, eller borde, vara kittet, som håller samman vår stad, den kan ju vara både inkluderande och socialt förebyggande.

Styret gjorde ett paradigmskifte förra året i kulturpolitiken genom att höja entréavgifterna på Malmö museer. I denna segregerade stad med en hög barnfattigdom och allvarliga kriser. Vem ska nu har råd att besöka Malmö Museum och vem är kulturen till för?

Vänsterpartiet, anser att kultur skall vara tillgänglig för alla, barn såsom vuxna och oberoende av funktionsbegränsningar. Den ska inte vara en lyx för några få! Alla har rätt att kunna uppleva och utöva den, oavsett var man bor eller vem man är, eller hur mycket pengar man har på sitt bankkonto. Genom mycket ringa, eller inga, avgifter ska alla kunna ta del i musik, konst, film och teater, samt även av vårt kulturarv och tänkvärda utställningar på museerna. Vi vill att kulturen söker upp medborgarna inte tvärtom!

Vänsterpartiet utökar därför budgeten i kulturnämnden med 15 miljoner, dvs 2 miljoner mer än styret, för att kunna sänka entréavgifter på museer och för att utöka verksamheter inom allaktivitetshusen, dessa viktiga mötesplatser för Malmöborna! Vår budget handlar om att öka och omfördela resurser med ambitionen att stärka rättvisan och jämlikheten i staden!

Gunilla Ryd (V)