Skip to main content

Återvinn stadion

Vi står inför stora investeringar i Malmös nya stadionområde, i planerna går att läsa att området ska bevara gröna värden, och bli ett av Malmös miljösmartaste, energisnålaste och resilientaste områden. Ordagrant står det att “Planen bedöms ha begränsad miljöpåverkan och stor vikt fästs vid att skydda viktiga naturvärden”. Det låter oerhört bra!

Men jag ställer mig då frågan? Hur blir det i verkligheten? För samtidigt som vi ska bygga ett område med begränsad miljöpåverkan, så vet vi att bygg- och fastighetssektorn står för nära 40% av landets klimatutsläpp. Vi vet att det är under byggfasen som en byggnads största miljöpåverkan sker.

När det gäller stadionområdet så utgör rivningen en väldigt stor del av hela byggprocessens miljökostnader. Nya stadionområdet måste beräknas, bedömas, och planeras ur ett mycket bredare perspektiv än normalt för att nå begränsad miljöpåverkan. Det är därför återvinningsgraden är så viktig. Det är ju inte ett litet tegelhus som ska rivas och flyttas utan det rör sig om väldigt stora mängder betong och armering som måste rivas, forslats bort och eventuellt deponeras.

Detta kommer leda till:
• Ökat buller vid transporter genom staden.
• Ökade luftföroreningar från tunga transporter genom staden.
• Ökat slitage på stadens vägar.
• Rivningen kommer således få stora effekter på staden, om vi inte prioriterar återvinning.

De enorma massor som behöver tas hand om, måste vändas från att som idag, vara en kostnad och ett bekymmer till att bli en resurs i det nya stadionområdet. För att så ska ske så krävs det att planering och utförande görs med ett tydligt och holistiskt synsätt,
• Från start till mål.
• Från rivning till spelklara idrottsanläggningar.

Vi hade önskat att staden tog ett större ansvar och visade med hela handen att hög återvinningsgrad är ett krav.

Tobias Petersson (V)

 

Stöd fackens krav

Personalredovisningen visar att det förekommer en hög sjukfrånvaro och en stor personalomsättning i flera stora yrkeskategorier i staden.

Nu ser vi ett år som visar att högre sjukfrånvaro och en stor personalomsättning förekommer i flera stora yrkeskategorier i staden, i likhet med tidigare år. Stadens rekryteringsutmaningar visar hur staden inte är en attraktiv arbetsgivare. Malmö har svårt för att rekrytera och behålla sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Det är det som blir konsekvensen av att ha en obalans mellan krav och resurser.

Vi hade velat se att man inom de verksamheter man möter en hög sjukfrånvaro och har en hög personalomsättning utreder hur de tilldelade resurser möter verksamheternas krav och vilka konsekvenser obalansen orsakar för arbetsmiljön inom dessa verksamheter.

Vi hade också velat se att styret tänker om och väljer att tillmötesgå de fackliga organisationernas förslag för att göra Malmö stad till en arbetsgivare med mer rättvisa löner. Samtliga fackliga organisationer ställt sig oeniga när det gäller hur lönekartläggningen gjorts och vill se förändringar. Det tycker vi att Malmö som arbetsgivare ska göra.

Därför yrkar Vänsterpartiet att stadskontoret ska få i uppdrag att tillgodose de fackliga organisationernas synpunkter när det gäller att säkerställa att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor utifrån den genomförda kartläggning där de anser att det finns brister som t ex att kartläggningen avseende lika arbete inte är utförd över förvaltningsgränserna för berörda befattningar. Enligt de fackliga organisationerna finns det behov av ett utvecklingsarbete kring olika delar i arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggningen.
Och vi håller med.

Anfal Mahdi (V)

Foto Emmalisa Pauly

Sänk politikernas arvode

Idag tjänar ett kommunalråd i Malmö 87 400 kronor per månad och för kommunstyrelsens ordförande är lönen 98 800 kr.

Vänsterpartiet anser det helt orimligt med så höga kommunalrådslöner, de ska sänkas. Det är inte
rimligt att politikerlönerna skiljer sig så mycket från vanliga människors villkor. Det är farligt att
skapa en ekonomisk elit i samhället genom att betala skyhöga löner. Det bidrar till ett samhälle
med större klyftor. Vänsterpartiet föreslår att kommunalrådslönerna ska vara 60 % av ett
inkomstbasbelopp alltså 48 360 kronor per månad.

Inget annat parti stödde vårt förslag.

Anders Skans (V)

Foto Emmalisa Pauly

Fri ledsagning

Vänsterpartiet vill införa fri ledsagning i Malmö. Vi vill låta behovet avgöra hur mycket ledsagning den enskilde får. För många Malmöbor med funktionsnedsättning är ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL en viktig och i vissa fall helt avgörande och nödvändig insats för att kunna forma sitt eget liv och leva som alla andra. För att vi ska kunna möta varje individuell Malmöbos behov så behöver ledsagarservice och ledsagning vara en flexibel insats.

Insatsen upplevs som administrativt strulig och byråkratisk för användaren som kan ha svårt att få beviljat insatsen i den utsträckning som önskas. Vi inspirerades av Laholms kommun, som gjorde ett försök med fri ledsagning efter klagomål från brukare och anhöriga.

Istället för att möta klagomålen med ökad kontroll gick kommunen mot en mer tillitsbaserad välfärd.
Utvärderingar efter försöket har visat att fri ledsagning inte blev dyrare på sikt utan snarare sparade kostnader för kommunen på grund av minskad administration och byråkrati. Biståndshandläggare kunde därmed fokusera på utvärdering av insatsen istället för att kontrollera antalet utförda timmar. Men viktigast av allt, brukarna upplevde en större frihet och makt att själva kunna styra över sina liv.

Anfal Mahdi (V)

 

Foto Emmalisa Pauly

Nationella minoriteters rättigheter

 

Minoritetslagen och dess krav bygger på Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. I ramkonventionen kan vi läsa att omvälvningarna i Europas historia har visat att skyddet av nationella minoriteter är avgörande för stabilitet, demokratisk trygghet och fred i Europa. Ramkonventionen blickar framåt, möjliggör att göra om och att göra rätt, men antyder också en botgöring.

En botgöring för att många sverigefinnar, samer och tornedalingar inte har fått lära sig sina språk. För att jiddisch riskerar att dö ut. För att människor som talar romani chib inte vågar berätta att de talar romani chib. En botgöring för att barn som kunde dessa språk fick stryk i svenska skolor om de talade språken. För att man på BVC sa att det var skadligt att lära barn flera språk.

Historien har lett till att många som tillhör nationella minoriteter inte kan prata med sina mor- och farföräldrar, saknar sina rötter, känner eller har känt skam för sitt ursprung.
Det här kan ses som en botgöring för alla skallar som mättes, skallar som stals från gravar, tvångssteriliseringar, smygsteriliseringar, rasbiologi, stämpeln af lägrestående ras, ovärdig att rasblandas med.

Det kan ses som en botgöring för varenda finnjävel och andra rasistiska uttryck som nationella minoriteter utsatts och utsätts för.

Mycket av detta ekar in i samtiden. Vi är inte på något sätt immuna. För varje romsk ungdom som nekas att kliva på bussen, för varje dold eller assimilerad identitet, för varje ihjälplågad ren, för varje kanonutredare som inte kan se skillnad på nationella minoriteter och frimärkssamlare, borde vi rimligtvis skala upp och intensifiera arbetet.

De utredningar som Malmö stad själv gjort som handlar om romer och judar i Malmö lyfter båda vikten av kunskap om nationella minoriteter hos medarbetare. Låt oss följa rekommendationerna, inte tänka lite mindre och lite senare utan givetvis allt vi kan och med detsamma.

Nina Jakku (V)

 

Foto Emmalisa Pauly

Brott mot minoritetslagen?

Minoritetslagen paragraf 5 lyder:
Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. I ärendet framgår inte att samråd skett.
I maj 2021 kom en dom från Förvaltningsrätten i Malmö som upphävde ett beslut som grundskolenämnden fattat, om sådant som berör nationella minoriteter – beslutet upphävdes för att samråden varit undermåliga. I domen kan vi läsa att ”lydelsen förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem gäller en lagstadgad skyldighet som myndigheter i förekommande fall har att uppfylla på något sätt.

Det sagda innebär alltså inte att en nationell minoritets synpunkter som lämnas vid t.ex. ett samråd alltid måste beaktas vid beslutsfattandet. Förvaltningsrättens uppfattning är dock att en nödvändig förutsättning för att en nationell minoritet ska kunna anses ha getts möjlighet till inflytande, är att ett politiskt organ som beslutar i en fråga som berör en sådan minoritet åtminstone ges möjlighet att inför beslutet överväga eventuella sådana synpunkter”.

Så har alltså inte skett och ingen kan väl påstå att beslut i det här ärendet inte skulle beröra de nationella minoriteterna. Samråd, som vi alla vet, sker i ett skede där det fortfarande är möjligt för
nationella minoriteter att påverka ett kommande beslut. Klubbar vi igenom kommunstyrelsens förslag till beslut, bryter vi medvetet mot minoritetslagen. Vänsterpartiet hoppas att vi inte ska vandra den vägen en gång till därför yrkar vi på återremiss med syfte att genom strukturerade samråd inhämta nationella minoriteters synpunkter i ärendet.

Nina Jakku (V)

Foto Emmalisa Pauly

Trygghetsboende

Vänsterpartiet tycker det är glädjande att fler partier vill ha fler trygghetsboenden, men det går väldigt långsamt. Trygghetsboende för äldre är ett bra alternativ för den som inte längre känner sig trygg i sitt hem eller känner sig ensam – där finns gemensamhetsutrymmen och där finns aktiviteter. Ska trygghetsboende vara ett alternativ för många så behöver också hyran vara rimlig. 

Under många år hänvisade socialdemokraterna till att marknaden skulle bygga nya trygghetsboende till äldre. Det gjorde marknaden inte. Marknaden löser inte problem för äldre med låg pension. Moderaterna menar nu i sin motion att det är kommunens detaljplaner och markanvisningspolicy som är hinder för fler trygghetsboende. I motionssvaret kan vi läsa att så inte är fallet. 

Vänsterpartiets ståndpunkt är att Malmö behöver fler trygghetsboenden med hyror som även pensionärer med låg pension har råd med. Att starta trygghetsboende i befintliga boenden och lägenheter gör det möjligt att hålla nere hyrorna. Det gör dem tillgängliga även för de med låg pension. Vänsterpartiets motion om detta gick igenom i februari 2022. Man fann att det i Malmö finns behov av trygghetsboenden med låga hyror och att det är möjligt att starta. 

Nu tre år senare ligger bollen hos Malmös kommunala bostadsbolag MKB som ska utreda hur stort behovet av trygghetsboende är. MKB ska också utreda vilken kravspecifikation och finansieringsmodell som behövs för att befintliga boenden eller lägenheter ska kunna omvandlas till trygghetsboende. Vi väntar på utredningens svar och hoppas att det till slut ska leda till fler trygghetsboenden med rimliga hyror. 

I Malmö ska man kunna åldras med värdighet och i gemenskap också om man har en låg pension. 

Anders Andersson (V)

 

Foto: Emmalisa Pauly

Fler träd runt stadion

Malmö har som mål att öka grönskan i staden, en vision som reflekteras i formuleringar i översiktsplanen under namnet 3-30-300, där krontäckningsgraden utgör ett väsentligt mått. Den ligger runt på 15% för staden som helhet men tanken är att uppnå 30% redan 2030, då staden ska vara klimatneutral. Och enligt planprogrammet för stadionområdet ska hela området utvecklas med sikte på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där krontäckningsgraden spelar viktig roll. En annan central del i klimatanpassningen är materialåtervinning, särskilt av cement, vilket också borde ingå!

Detaljplanen, vi nu diskuterar, för utveckling av stadionområdet ska bidra till framtida klimatlösningar och ha som syfte att utveckla områdets gröna kvaliteter. Inom det område detaljplanen omfattar finns biotopskyddade naturområden som tyvärr kommer att påverkas negativt, då stora och gamla träd ska fällas. Som TN tidigare lyfte, här tar byggnaden inte hänsyn till träden utan det är tvärtom. Vi instämmer med den kritiken, det är träden som ska prioriteras, inte byggnaderna.

Träden måste skyddas för att även om nedfallna, sjuka träd kan ses som en potentiell risk måste deras positiva effekt på våra naturvärden tas hänsyn till. Och endast ett av de biotopskyddade träden kan flyttas, medan övriga ska fällas och ersättas genom nyplantering.

Men det tar tid att återfå den nuvarande krontäckningsgraden och hur lång tid som krävs för att kompensera framgår inte av förslaget, inte heller hur detta förhåller sig till stadens krontäckning som helhet. Skulle det gå att komplettera med en grönytefaktor, gröna tak och ängsmark så saknas även detta i förslaget.

Hur ska vi lyckas med klimatanpassning och klimatomställning och kunna förverkliga våra gröna kvaliteter om vi inte går från ord till handling, särskilt när vi har rådighet över utvecklingen?

Vänsterpartiet principen 3-30-300 ska gälla för denna detaljplan.

Gunilla Ryd (V)

 

Foto: Emmalisa Pauly

Privatisering – nej tack

Från de nya riktlinjerna för hemtjänsten framgår att inköp främst ska skötas genom e-handel. E-handel innebär ökade kostnader, ökad osäkerhet och sannolikt också en oförutsägbar planering för personalen.

Vi vet inte utifrån de dokument vi kunnat läsa vem som bär de ökade kostnaderna och vem bär ansvaret om marknaden inte levererar? Jag ser nämligen ingen som helst riskbedömning, vad gäller inköp genom e-handel. Om det är brukaren som betalar, så kan det innebära en ökad kostnad på omkring 600-700 kr i månaden, för dem som tjänar allra minst.

E-handel har leveransspann på flera timmar och det finns också risk att de blir försenade. Även här saknas en riskbedömning både i förhållande till brukarens behov och personalens arbetsmiljö.
I hälsa, vård,- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse framhölls i september att de nya riktlinjerna syftar till att möta det kompetensförsörjningsgapet som förväntas när antalet äldre ökar.
Malmö är en storstad och rent demografiska kompetensförsörjningsproblem föreligger inte. Tvärtom är det så att Sverige har den högsta arbetslösheten på länge och en obefintlig politik för att lösa det. För framtidens kompetensförsörjning inom vården behöver vi satsa på dräglig arbetsmiljö för vårdpersonal och löner att leva på, även som ensamstående. Riktlinjerna riskerar att verka i motsatt riktning.

Vidare var syftet att komma ifrån minutstyrningen. Vi är för att minutscheman slopas, men om det görs utan att tillföra de resurser som hälsosamma scheman inom hemtjänsten kräver, så är det bara kosmetiska förändringar som inte bidrar till att förbättra arbetsmiljön.

Vänsterpartiet föreslår istället att kommunfullmäktige ger nämnderna i uppdrag att handling, städning, tvätt inom hälsa, vård- och omsorgsförvaltningen och funktionsstödsförvaltningen ska utföras i egen regi istället för entreprenad och marknadslösningar.

Nina Jakku (V)

Foto Emmalisa Pauly

De äldre är värda bättre!

Förslaget till nya riktlinjer för bistånd av äldreomsorg innebär bland annat att varm mat inte längre ska levereras hem till äldre av kommunen samt att deras matinköp ska göras på internet. Besparingarna kommer att drabba äldre och anhöriga, och ekonomiskt främst kvinnor och de med låga pensioner.

Förändringarna av riktlinjerna är mycket omfattande och borde ha riskbedömts, testats och utvärderats innan de tas som riktlinjer för staden. Vänsterpartiet yrkade i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden att förslagen skulle ingå i ett projekt för att sedan kunna utvärderas. Vi ville också att centrala pensionärsrådet skulle få tycka till om förändringarna. Övriga partier röstade nej till förslagen.

Centrala pensionärsrådet är Malmö stads samråds- och remissorgan för frågor som berör äldres villkor. Att rådet inte fick någon remiss i frågan är mycket anmärkningsvärt. Är tanken att pensionärsrådet bara skall vara ett informationsorgan? (…) Frågan om riktlinjer för äldres bistånd är i högsta grad en fråga om äldres villkor i Malmö, både socialt och ekonomiskt, och ärendet borde ha behandlats med en remiss där.

Malmö stad ansöker nu om att bli medlem i nätverket “åldersvänliga städer”. Man frågar sig om detta är seriöst menat när styret inte frågar äldre om de stora förändringar av hur och vilket bistånd som ska ges till äldre.

Malmös äldre är värda en bättre behandling!

Anders Andersson (V)

 

Foto: Emmalisa Pauly