Gunilla Ryd och Tobias Petersson lämnade in ett nämndeinitiativ för att öka Malmöbornas insyn i det politiska arbetet med Malmös Miljöprogram.

Läs deras initiativ här:

I en välfungerande demokrati är det viktigt att medborgarna har kunskap om och inflytande över hur samhällets utveckling och hur de påverkas av olika beslut och åtgärder. I detta spelade stadsområdesnämnderna en viktig roll men sedan de upplöstes har den regelbundna medborgardialogen blivit alltmer sporadisk och Malmöbornas insyn i nämndernas arbete och beslut har minskat.

Malmös Miljöprogram 2021-2030 berör hela Malmö, alla Malmöbor och kräver hela civilsamhällets medverkan. För att vi ska lyckas uppnå målen är kunskap och inflytande av högsta betydelse vad gäller både målen och de åtgärder som styr oss framåt. Det är därför inte bara rimligt utan även nödvändigt att allmänheten ges insyn i nämndens arbete, dess beslut och skälen bakom. Rimligt är det också att allmänheten ges möjlighet att höra de politiska partiernas och dess företrädares argumentation i de olika ärendena. Detta uppnås enklast genom öppna nämndsmöten, något vi ser som en naturlig del i det kunskapslyft och den kompetensutveckling som krävs för att uppnå vår klimat- och miljömål. En bättre förståelse för MNs arbete tror vi skulle kunna bidra till att fler medborgare vill teckna klimatkontrakt.

Enligt kommunallagen, 6 kap. 19 a§, ges en kommunal nämnd möjlighet till och rätten att besluta om dess sammanträden ska vara offentliga. De enda förutsättningarna är att fullmäktige medger och såklart att myndighetsutövande och sekretessbelagda ärenden inte handläggs offentligt.

Öppna nämndsammanträden är inget nytt, det infördes redan 1994.
Syftet var framförallt att ge medborgarna större möjlighet till insyn och information i den kommunala verksamheten. I Malmö tillämpas öppna sammanträden endast i Funktionsstödsnämnden. Där inleds varje möte med att allmänheten ges möjlighet att inte bara lyssna utan också att ställa frågor.

Grundskolenämnden har gett sin förvaltning i uppdrag att ge förslag på en organisation där nämndens sammanträden till viss del är öppna. Det är också värt att nämna att ledamöter från bland annat S och L har i riksdagen aktivt argumenterat för en utvidgning av möjligheterna till öppna nämndsammanträden.

Vi i Vänsterpartiet föreslår av alla dessa skäl att nämnden ger förvaltningen i uppdrag återkomma med förslag på en organisation för vilken nämndens sammanträden som helhet eller till viss del kan vara öppna för allmänheten.

Dagens kommersiella och industriella gröna näring utgör ett stort hinder för en hållbar framtid.

Vårt globala agroindustriella monopol tvingar alla kommersiellt orienterade aktörer in i en jordbrukslogik som främjar kortsiktig ekonomisk vinst samtidigt som jorden utarmas och den biologiska mångfalden minskar. Jordbruket är en av de 5 stora CO2 bovarna och dess insatsmedel står för en stor del (konstgödsel och foder till mjölk och köttproduktion). Detta är inte hållbart!

Vi måste ställa om vårt sätt att leva, producera och konsumera – och vi har uppbackning av både IPCC och Klimatpolitiska rådet. Jordbruket måste verka som omställningsmotor, men kräver stora förändringar, speciellt vad gäller det som produceras, hur och för vem. De gröna näringarna, i synnerhet jordbruk och skogsbruk, har en otrolig potential för omställning mot en rättvis och hållbar värld. Verkligt hållbart jordbruk har nycklarna till klimaträttvisa, matsuveränitet och skydd av den biologiska mångfalden.

Detta är en global angelägenhet men Malmö Stad måste dra sitt strå till stacken! Staden äger ca. 3000 ha jordbruksmark som i dagsläget arrenderas ut till ett 150-tal arrendatorer, vilka bedriver olika former av jordbruk på marken. Vi måste försäkra oss om att denna, vår gemensamma mark, odlas på ett hållbart sätt. Inte bara för att skapa ett jordbruk i samklang med natur och klimat utan även för att förse oss med ekosystemtjänster samtidigt som dess skördar kan mätta magar i stadens verksamheter. Och jordbruket kan minska sitt klimatavtryck genom att bli en viktig kolsänka.

Även våra arrendatorer, de som redan har ett avtal eller avtal som ska förnyas, måste bli en del av Klimatomställning Malmö, även de borde kunna teckna ett klimatkontrakt för att bidra till omställningen.

Vänsterpartiet anser att stadens andel av ekologiskt jordbruk måste öka. Det kan uppnås om sådant jordbruk ges företräde till mark som kan upplåtas långsiktigt, staden bör uppmuntra till ekologisk odling, informera om stöd som kan sökas och vara en förebild.

Genom s.k. självinträde kan staden ta över brukandet och i egen regi ställa om till ekologisk odling. Denna odling kan nyttjas i den egna verksamheten och på sikt upplåtas för ekologiskt jordbruk. Arrendeavtal som förnyas kan innehålla krav på ekologisk odling. Genom att Malmö stad tydligt markerar riktningen och stödjer omställningen kommer troligen många arrendatorer att självmant ställa om.

Bifall till motionen!

Vänsterpartiet anser att Malmö behöver ett grönt kunskapslyft där stadens tjänstemän och politiker ges möjlighet att stärka sin kompetens i de miljö- och klimatfrågor som är mest relevanta för deras position.

Särskilt med tanke på att inte någon klimat- och miljöexpert ingår i den nyligen tillsatta Tillväxtkommissionen, som ska leda den omställning vi står inför. Fysiska planerare behöver utbildas i hur vi skapar en varierande grön-blå struktur i staden, parktekniker behöver kunskap i hur dessa sköts för att gynna den biologiska mångfalden. Stadens lokalstrateger behöver kunskap i hur vi bygger hållbar och klimatsmart infrastruktur. Stadens upphandlare behöver kunskap i hur vi ställer skarpa hållbarhetskrav på de varor och tjänster Malmö stad köper in. Klimatomställning Malmö bygger på att så många som möjligt skriver under ett Klimatkontrakt som ska leda oss framåt mot måluppfyllelse. Allt detta kräver att kunskapen stärks i hela staden så att fler självständigt väger in miljö- och klimataspekter i sina beslut.

Detta har lyfts i den senaste rapporten av Klimatpolitiska rådet som understryker behovet av ett kompetenslyft för klimatomställningen inom alla branscher och områden, såväl inom offentlig som privat och civil sektor. En bredare nationell folkbildning och mobilisering av civilsamhället kan dessutom underlätta genomförandet av en politik som når klimatmålen.

Samtliga remissinstanser (SN, MN,TN) anser att kunskapslyft är något bra och bör eftersträvas. MN konstaterar att kunskap och kompetens behövs överallt för att uppnå målen, men att det inte finns något uppdrag att genomföra så breda insatser som de som efterlyses i motionen. Men anser att det finns ett tydligt behov av kompetensutveckling och genomförande både inom stadens budget och med stöd av extern finansiering.

Enligt Servicenämnden, som vill bifalla motionen, skulle ett kunskapslyft kunna vara en Malmö stad-gemensam utbildningsinsats med gemensam riktning och mål, som då kan nå alla och inte bara delar av förvaltningen.

Vänsterpartiet anser att just detta saknades i det tidigare Miljöprogrammet, vilket troligen är en viktig del att vi misslyckades med att nå de mål staden satt.

Bifall till motionen!

Foto: Emmalisa Pauly

Målet för stadens blå och gröna värden uppnåddes inte i det nu avslutade miljöprogrammet och situationen riskerar att förvärras när staden växer och klyftorna ökar.

Det råder redan stora ojämlikheter vad gäller tillgängligheten till gröna och blå områden för stadens invånare, i väst bor man längs havet och i öst längs motorvägen!

Vi förtätar staden, fyller ut havet med schaktmassor från järnvägsbyggen, bygger allt högre och i våra parker, trots att staden redan ligger dåligt till vad gäller parkyta per invånare och den biologiska mångfalden försämras. Mycket energi och stora resurser används för att några få ska kunna bo och leva med utsikt över vatten och hav.

Det pågår redan ett arbete med att utreda var ett citybad kan anläggas och vi anser att en sådan satsning ska göras där de största behoven finns. Allt fler måste få närhet till attraktiv rekreation, till bad och lek. Det skulle bidra till både miljömässig och social hållbarhet.

Vi ser flera andra städer som rustar upp vattenvägar och strandkanter i städernas centrala delar, t.ex. i Växjö har man inte bara arbetat med att få tjänligt vatten i stadens vattendrag och sjöar, utan också med att anlägga strandpromenader med bad i stadens centrum, Växjösjön. Där har man även gjort de nya strandpromenaderna, baden och sandstränderna till dagvatten renande och hem för fågelliv. Man skapar således kvaliteter för både människa och natur, här bör Malmö ta lärdom. Vi vill därför att vattnet i våra kanaler ska göras tjänligt, för både flora och fauna, och möjliggöra för bad. Att binda samman park och vatten mer – tex Rörsjöparken och kanalen skulle förbättra både våra gröna och blå värden.

Vi förstår att anläggandet av en ny avloppstunnel är en nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål, men också att det är möjligt. Vill vi detta måste vi fatta ett beslut och sedan låta förverkligandet ta den tid det kräver. Alla berörda instanser vill ha en grönare stad med mindre biltrafik. Att minska trafiken på Drottninggatan, så att ett större rekreationsområde skapas i anknytning till Rörsjöparken, har ingen direkt koppling till avloppstunneln eller det föreslagna badet, men skulle bidra till att minska de föroreningar som rinner ner i kanalen med dagvattnet, något som skulle kunna påbörjas redan i morgon.

Bifall till motionen!

Foto: Emmalisa Pauly

Foto: Emmalisa Pauly