Ett nytt konstmuseum är mycket dyrt och får inte tränga ut andra kultursatsningar. Den privata finansieringsdelen är intressant, även om vi misstänker att det blir mycket svårt att nå de summor som krävs. Vi ställer oss positiva till en stiftelse som ska finansiera verksamhet. Men det talas också om sponsring. Stadens riktlinjer för sponsring är inte tillräckligt skarpa. Till exempel utesluts inte namngivande av delar av museet eller särskilda utställningar. Det gör oss ovilliga att gå vidare i det här stadiet. Näringsliv och privatpersoner får gärna agera filantropiskt och stötta stadens kulturliv. Men vare sig ett framtida konstmuseum eller andra delar av stadens kulturliv ska helt eller delvis förvandlas till en annonstavla för näringsintressen.
Underlaget saknar också en strategi för att konsten och konstmuseet ska bli tillgängligt för alla Malmöbor i hela Malmö. En sådan ambition måste vara tydligt formulerad i inriktningen. Vänsterpartiet hade gärna sett en museisatsning i en annan del av Malmö, företrädelsevis i ett ytterområde. Vi inser dock att det inte kommer bli verklighet. Därför måste det geografiska läget istället aktivt kompenseras för att museet ska bli alla Malmöbors angelägenhet.
Vänsterpartiet är även kritiska till planerna på tillbyggnad i Kungsparken. Vi anser att vi måste värna om våra grönytor. Nybyggnation borde ske på annan mark än våra fina parker.
Vänsterpartiet har två konkreta förslag nu i det fortsatta utredningsarbetet:
• Vi vill att i det riktlinjerna för sponsring ska framgå att möjligheten för enskilda sponsorer att namnge rum eller delar av byggnader samt utställningar är uteslutet.
• Vi vill också att det tas fram underlag som aktivare beskriver hur museet ska bli alla Malmöbors konstmuseum.
Vi vill se åtgärder som leder till en minskning av bullernivåerna. Och de åtgärder som föreslås ska vara kopplade till våra planerade mål och vara tidsatta.
Över hälften av alla naturområden uppfyller inte kraven på god ljudmiljö (< 40 decibel). 222 av 377 skolor/förskolor har för höga bullernivåer, och då vi fortsätter att tumma på utevistelseytan per barn ökar bullernivåerna dessutom än mer. Många vårdboenden har förhöjda bullernivåer,
alla måste åtgärdas.
Vad vi behöver är åtgärder här och nu, kopplade till stadens miljömål och med betydligt högre åtgärdstakt. Även om förskolor och kommande generationer är viktiga och bör prioriteras så måste åtgärderna inkludera alla.
Att tillfredsställa behovet av 9000 löpmeter bullerskärmar vore fel väg att gå. Fordonstrafiken leder ju inte bara till höga ljudnivåer utan även till dålig luft och 15% av alla förskolor har redan för höga partikelhalter.
Förtätningen av staden innebär högre bullernivåer, allt fler ”kontaktytor” mellan medborgare och därmed fler störande element. Medan WHO har skärpt sina riktvärden för omgivningsbuller, under 53db med 45db vid husfasader, har Sverige gått i motsatt riktning och höjt riktvärdena för tillåten bullernivå vid nybyggnation. Vi anser att staden ska följa WHO:s riktlinjer. För våra medborgares hälsa!
Våra nuvarande mål innebär att trafiken endast ska minska procentuellt (dvs i procent av en ökande befolkning), inte i andel bilresor, dvs. buller kommer att öka och så även luftföroreningarna. Vi anser att antalet bilar måste minska för att ge plats åt bostäder och mer grönyta såsom parker, gröna på väggar och tak. Det skulle dämpa buller och samtidigt fungerar kylande, minska CO2 utsläppen och bidra till ökat välmående hos våra medborgare. Således måste ambitionsnivån och takten öka. Vi förväntar oss nu att det fattas konkreta åtgärder för att minska bullret.
Malmö måste utvecklas så att äldre ska kunna leva ett så hälsosamt, aktivt och självständigt liv som möjligt. I senaste rapporten från äldreombudsmannen i Malmö stad lyfts tre områden fram som är särskilt viktiga för Malmös äldre – boende, trygghet och delaktighet.
Bostaden har en stor inverkan för upplevelsen av trygghet och möjligheten att behålla sin självständighet. 65+ är en tid då många bor kvar, men också en tid då många flyttar. Trygghet handlar om trygghet i hemmet, i utemiljön och i samhället. I relation till vård och omsorg handlar trygghet om kontinuitet och relationen till personalen.
Äldre i Malmö lyfter även fram vikten av att fortsatt känna sig delaktiga i samhället. Delaktighet förutsätter att tjänster, fysiska miljöer och information är tillgängliga. Medlemskapet i WHO:s nätverk för åldersvänliga städer ger oss möjlighet att brett sätta fart på arbetet med äldrefrågor. Det ska bidra till att Malmös äldre får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Arbetet behöver följas upp.
Vänsterpartiet ser fram emot ett större fokus på frågor som rör äldre. Vi behöver även fokus på att ojämlikhet påverkar åldrandet och ålderdomen. Behoven hos Malmös äldre ser olika ut och är resultat av faktorer tidigare i livet – ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå och födelseland spelar stor roll.
Andelen 65+ i Malmö som hade låg ekonomisk standard 2022 var hela 18,2%. Det är klart över medel i Sverige. Malmö stad behöver med kraft möta detta. För även med en låg pension ska man kunna leva ett så hälsosamt, aktivt och självständigt liv som möjligt i Malmö.
Förslaget som kommunfullmäktige ska ta ställning till, om förändringar på energimarknaden, som ska ge våra medborgare rimligare och mer förutsägbara elpriser, bygger i mångt och mycket på argumentation och inspel från oss i Vänsterpartiet. så givet röstar vi bifaller till förslaget.
Arbetet har dock bara börjat, Den föreslagna samverkan mellan olika förvaltningarna måste intensifieras, och en ansvarig myndighet behöver kristalliseras. Men förutom dessa åtgärder så måste större hänsyn tas till konsumentens betalningsförmåga, och inte som idag producentens vilja vid prissättningen.
Vi hoppas på att dagens beslut är början på ett större reformarbete av den svenska och malmöitiska elmarknaden. Vår förhoppning är att genom ytterligare arbete kommer elnätsavgiften, och elpriset förändras. Nuvarande regleringar är långt ifrån nog, EON tar ut hutlösa vinster och negligerar nödvändiga investeringarna trots befintliga ramar.
Den moderata nationalekonom Ann-Mari Pålsson skriver i Sydsvenskan: ”Att ersätta rimlig avkastning med den riskfria löser inte alla problem. Ett radikalare grepp vore att väcka frågan om ägandet”. Den frågan har vi i Vänsterpartiet väckt otaliga gånger, bla i debattartikel i Sydsvenskan förra sommaren.
Vi vill att staden återkommunaliserar elnätet, då nätet utgör en central del av stadens infrastruktur. Dagens privata monopol är inte att föredra framför ett offentligt. Så lätt oss nu ta arbetet vidare, och öka stadens ägande av vital infrastruktur.
Vi vill ge alla Malmös barn en extra bra sommar! Det är fullt möjligt att skapa ett samhälle där barn och deras föräldrar ser fram emot lovet. Där picknick på stranden, glass i solen och en dagsutflykt inte är lyx – utan självklarheter. Politiken kan göra skillnad. Med rätt beslut, rätt investeringar och rätt prioriteringar kan vi ge fler barnfamiljer en sommar att minnas med glädje. Det är inte bara möjligt – det är vårt ansvar.
Skenande matpriser, hyror som ökar i snabb takt och en hög arbetslöshet drabbar många hårt. Sju av tio kommuner som har högst arbetslöshet i landet ligger i Skåne. Malmö är den kommun i Sverige där allra flest människor lever i ekonomisk utsatthet samtidigt som arbetslösheten är den näst högsta i landet. Ett sommarlov med grillning på kvällarna eller ett besök på Tivoli i Köpenhamn är för många en avlägsen dröm idag.
Malmö stads ekonomiska prognos för 2025 innebär att stadens ekonomi kommer att ge ett överskott på över en halv miljard. Det finns alltså utrymme för politiska reformer. Vänsterpartiet föreslog att arbetsmarknads- och socialnämnden att ska betala 1000 extra kr i försörjningsstöd till de hushåll med barn som erhåller försörjningsstöd under juli.
Höga byggnader påstås ofta vara kostnadseffektiva, då många invånare trängs på en liten yta, men så är det inte! Höghus är dyra att bygga, drifta och underhålla. Många kvadratmeter per våningsplan går åt till hissar, klimatanläggningar, schakt för ventilation och avancerad teknik. I nära anslutning krävs även mer yta för service, kollektivtrafik, daghem, lekplatser, avfallshantering, parkering, grönytor.
Forskningen visar att skyskrapor genererar 140 % mer utsläpp under sin livslängd jämfört med ett område med lägre byggnader och samma antal invånare. Anledningen bakom detta är att höghus eller skyskrapor kräver tyngre strukturer, tjockare grund och större användning av material med ett högre koldioxidavtryck än lägre byggnader. Byggsektorn är redan idag en stor klimatbov i staden – låt det inte bli än värre.
Det krävs även enorma mängder energi och elektricitet för att driva och värma en skyskrapa. Ju högre desto dyrare! Det vill säga det blir höga boendekostnader som i sin tur leder till ökad segregation i samhället. Städer som tidigare har vurmat för höghus, som t.ex. Vancouver, har börjat tänka om.
Höga hus är enbart lönsamma för fastighetsägarna men inte för samhället. Och enligt forskare vid Lunds universitet är det den klassiska vackra ”låghusbebyggelsen” om maximalt sex våningar som folk vill bevara, som attraherar besökare och som i slutändan genererar mest handel.
Vi ser en stad med ökad arbetslöshet. Vi kan läsa att flera seriösa åtgärder vidtas inom detta område. Det är bra att så görs.
Men vi ser också att antalet brukare ökat inom hälsa, vård och omsorg liksom elever i grundskolan, samtidigt som dessa är två av de områden där personalen minskat mest.
Vi kan påverka arbetslösheten i någon utsträckning utanför vår egen verksamhet, men Vänsterpartiet menar att vi framförallt kan och ska satsa på välfärden och klimatet och därigenom öka antalet trygga jobb, samtidigt som satsningar på välfärd och klimat tryggar vår framtid på flera andra, helt avgörande sätt.
Vi ser att utbildningen i staden tagit stryk av flera års nedskärningar. Andelen barn som inte går ut grundskolan med fullständiga betyg har ökat. Nästan var femte lärare är obehörig.
Flera av kommunfullmäktigemålen som inte uppnåddes förklaras med brist på rätt kompetens närmast barnen i förskolan. Vi lyckas inte vidta rätt åtgärder för en jämn fördelning av kompetensen över hela staden. Budgeten räcker inte till. Under 2024 var det statsbidrag och utökad kommunbidrag som oppositionen drivit igenom, som upprätthöll kvaliteten i förskolan.
Att finansiera en verksamhet med god kvalitet är politikens ansvar. Vänsterpartiet vill att vi satsar både det som krävs och satsar långsiktigt, för att åtgärda de problem som skapar ojämlikhet i staden.
Under 2024 sjönk antalet färdigställda bostäder med ungefär hälften. Det ligger långt under våra egna mål och kommer att ha långvariga effekter på bostadsförsörjningen i staden. Redan nu har Malmö stora utmaningar inom området, både med bostäder som människor faktiskt har råd att hyra, med trångboddhet, hemlöshet och barnfamiljer som vräks.
Malmö stad måste möta den borgerliga flatheten. Det räcker inte med att hoppas på att regeringen ska ta sig i kragen. Vänsterpartiet har länge uppmanat styret till klokhet och långsiktighet. Med den här årsredovisningen vid handen är det alldeles för nära att bara efterklokhet kvarstår.
Vi kan inte finansiera stadens budgetar med försäljning av mark, det påverkar både hållbart bostadsbyggande och energieffektivisering. Energieffektivisering påverkas också av att vi inte äger våra lokaler i större utsträckning. Något som Vänsterpartiet länge drivit att vi ska göra. Inom klimatområdet går det inte alls som planerat. Växthusgasutsläppen under de senaste åren varit högre än vad stadens koldioxidbudget föreskriver. Utsläppen är dessutom för höga, trots att bostadsbyggandet inte följer planen för hållbar bostadsförsörjning.
Istället för vidlyftiga mål om att bli Sveriges bästa arbetsgivare, borde våra löften snarare vara aldrig mer en nedskärningsbudget. Aldrig mer försämringar inom välfärden. Aldrig mer arbetsplatser där stress är ett vardagligt faktum som leder till sjukskrivningar. Forskning visar att ett omfattande problem är att det ständigt saknas en balans mellan krav och resurser, särskilt inom kvinnodominerade arbeten. Personalredovisningar bekräftar att sjukskrivningar är ett mer omfattande problem inom kvinnodominerade verksamheter. Forskning visar också att det är inom dessa områden som anställda tvingas avsluta sina yrkesverksamma liv i förtid för att deras kroppar blivit sjuka och inte klarar av ett helt arbetsliv.
Jag vet att vi har en regering som i kristider väljer att sänka skatterna för de allra rikaste istället för att satsa på det gemensamma. Jag önskar att det inte var så. Men, vi kan inte stå handfallna och skylla på konjunkturen. Vi kan skylla på regeringen med all rätt, men det bygger inga bostäder, utbildar inga barn, tar inte hand om våra äldre och funktionsnedsatta osv. De målen som inte nås är följden av politiska val. Vi i Malmö stad har ett ansvar och möjligheter att leverera om andra instanser inte sköter sig. Låt oss nu ta in vad årsredovisningen har att lära oss och låt oss börja leverera på allvar!
Chefers förutsättningar är omfattande och rapporten lyfter många viktiga aspekter. Det är synd att beslutet som föreslås går i en annan riktning än kunskapen i rapporten pekar på. För mycket talar emot att 30 medarbetare per chef skulle vara ett rimligt antal.
Det framgår att långtidssjukfrånvaron tenderar att öka redan vid 17 medarbetare per chef. Riktvärdet som nu föreslås är nästan det dubbla. I Malmö stads egen verksamhet är långtidssjukfrånvaron högre i kvinnodominerade förvaltningar där antalet medarbetare per chef är högre. Riktvärdet är också en ökning med fem medarbetare per chef. Ändå framhålls det här som en förbättring.
För att hantera arbetsmiljöproblem i Malmö stads verksamhet vill Vänsterpartiet främst se fler medarbetare i välfärdsnämnderna. Ökat antal chefer är inte ett självändamål i sig. Men eftersom det så tydligt framgår att arbetsmiljömässiga problem uppstår när chefer har för många medarbetare, rör det sig om vårt arbetsgivaransvar och förtjänar att tas på allvar.
Siffran 30 föreslås med hänvisning till kostnader och ekonomiska konsekvenser. Vi menar att en god arbetsmiljö och en bra organisation måste få kosta. Och kostar inte långtidsjukfrånvaron? Både i kronor och ören, men också utifrån sociala aspekter. Tycker vi att det är rimligt att spara om det kostar våra anställdas hälsa?
Arbetsmarknaden är i flera avseenden könssegregerad. Gemensamt för kvinnodominerade yrken är de kännetecknas av att vara så kallade kontaktyrken, vilket ofta leder till högre psykisk och fysisk belastning än i andra delar av arbetsmarknaden.
Forskning visar att obalansen mellan mål och medel är en orsak till stress på kvinnodominerade arbetsplatser.
Underlaget räknar antal minuter som olika uppgifter som en chef hanterar tar. Det är viktigt att uppmärksamma att våra välfärdsarbeten inte är verksamheter där New Public Management metoder bör tillämpas.
Stora fack inom området, Vision och Sveriges skolledare kräver ett mindre antal än 30
Vänsterpartiet yrkar därför att maxtaket ska vara 25 medarbetare per chef.
Vi står inför stora investeringar i Malmös nya stadionområde, i planerna går att läsa att området ska bevara gröna värden, och bli ett av Malmös miljösmartaste, energisnålaste och resilientaste områden. Ordagrant står det att “Planen bedöms ha begränsad miljöpåverkan och stor vikt fästs vid att skydda viktiga naturvärden”. Det låter oerhört bra!
Men jag ställer mig då frågan? Hur blir det i verkligheten? För samtidigt som vi ska bygga ett område med begränsad miljöpåverkan, så vet vi att bygg- och fastighetssektorn står för nära 40% av landets klimatutsläpp. Vi vet att det är under byggfasen som en byggnads största miljöpåverkan sker.
När det gäller stadionområdet så utgör rivningen en väldigt stor del av hela byggprocessens miljökostnader. Nya stadionområdet måste beräknas, bedömas, och planeras ur ett mycket bredare perspektiv än normalt för att nå begränsad miljöpåverkan. Det är därför återvinningsgraden är så viktig. Det är ju inte ett litet tegelhus som ska rivas och flyttas utan det rör sig om väldigt stora mängder betong och armering som måste rivas, forslats bort och eventuellt deponeras.
Detta kommer leda till:
• Ökat buller vid transporter genom staden.
• Ökade luftföroreningar från tunga transporter genom staden.
• Ökat slitage på stadens vägar.
• Rivningen kommer således få stora effekter på staden, om vi inte prioriterar återvinning.
De enorma massor som behöver tas hand om, måste vändas från att som idag, vara en kostnad och ett bekymmer till att bli en resurs i det nya stadionområdet. För att så ska ske så krävs det att planering och utförande görs med ett tydligt och holistiskt synsätt,
• Från start till mål.
• Från rivning till spelklara idrottsanläggningar.
Vi hade önskat att staden tog ett större ansvar och visade med hela handen att hög återvinningsgrad är ett krav.
Personalredovisningen visar att det förekommer en hög sjukfrånvaro och en stor personalomsättning i flera stora yrkeskategorier i staden.
Nu ser vi ett år som visar att högre sjukfrånvaro och en stor personalomsättning förekommer i flera stora yrkeskategorier i staden, i likhet med tidigare år. Stadens rekryteringsutmaningar visar hur staden inte är en attraktiv arbetsgivare. Malmö har svårt för att rekrytera och behålla sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Det är det som blir konsekvensen av att ha en obalans mellan krav och resurser.
Vi hade velat se att man inom de verksamheter man möter en hög sjukfrånvaro och har en hög personalomsättning utreder hur de tilldelade resurser möter verksamheternas krav och vilka konsekvenser obalansen orsakar för arbetsmiljön inom dessa verksamheter.
Vi hade också velat se att styret tänker om och väljer att tillmötesgå de fackliga organisationernas förslag för att göra Malmö stad till en arbetsgivare med mer rättvisa löner. Samtliga fackliga organisationer ställt sig oeniga när det gäller hur lönekartläggningen gjorts och vill se förändringar. Det tycker vi att Malmö som arbetsgivare ska göra.
Därför yrkar Vänsterpartiet att stadskontoret ska få i uppdrag att tillgodose de fackliga organisationernas synpunkter när det gäller att säkerställa att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor utifrån den genomförda kartläggning där de anser att det finns brister som t ex att kartläggningen avseende lika arbete inte är utförd över förvaltningsgränserna för berörda befattningar. Enligt de fackliga organisationerna finns det behov av ett utvecklingsarbete kring olika delar i arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggningen.
Och vi håller med.
