Skip to main content

Författare: andersskans

Vi fortsätter att kämpa för romsk inkludering

Om man vill ha ett skolexempel på politisk tondövhet så är det det här ärendet man ska titta på. I en stad som haft ett långsiktigt och framgångsrikt arbete med romsk inkludering och mot antiziganism ska arbetet nu omorganiseras, utan att det tydligt framgår vad omorganiseringen bidrar till.

I ett annorlunda ärende hade det kunnat spela mindre roll att man höftar och hoppas på det bästa. Men det här handlar om människor och det hänger samman med en historia som är en av Sveriges mest skamfyllda.

Förutom att skapa en annorlunda framtid behöver arbete med romsk inkludering fungera som en botgöring. Vi har inte betalat av skulden till romerna för steriliseringar, rasbiologi, förföljelser och andra övergrepp. Vi har inte rått bot på att många romer, än idag, känner sig tvingade att dölja sin identitet. Vi har inte skapat ett samhälle där romer har samma möjligheter som icke-romer.

Och då spelar det roll hur vi gör. När romer återkommande och tydligt begär samråd, då måste vi samråda. När romer förvägras delaktighet och inflytande kallas det för strukturell antiziganism och det finns inte ett sätt att förklara hur det här ska stärka romsk inkludering.

Många forskare har varit i kontakt med politiker och sagt: Det här är inte en bra idé. Facken säger: det här är inte en bra idé.

Lennart Rohdin Regeringens särskilde utredare av en stärkt minoritetspolitik har skrivit till oss och menar att omorganisationen kan vara av samma dignitet som Skånepolisens systematiska registrering av romer som avslöjades för 13 år sedan vad avser romers tillit till det svenska samhället.

Vidare skriver han att omorganiseringen säkerligen kan kännas bekant och hanterlig för politiker och tjänstepersoner, MEN den kommer att rasera den ytterst viktiga roll RIKC fyller i att bygga tillit till romer. Det kommer att ta lång tid, verkligen mycket lång tid, att återställa detta.

Och vi vet att vi inte har den tiden, romska Malmöbor har inte tiden.

Det är skamligt att det här har hanterats på det här sättet och att det trots alla varningar från experter ser ut som beslutet fattas idag. Det är ett misslyckande som görs helt medvetet.

Att högern i Sverige gör den här sortens saker, det är vi vana vid. Men att rödgröna partiet går emot forskare, fack, minoritet och experter, det har jag svårare att svälja.

Nina Jakku (V)

Foto Emmalisa Pauly

Vi ska äga våra egna lokaler

Foto: Emmalisa Pauly

Malmö stads policy för lokalförsörjning säger att beslut om att äga eller hyra in verksamhetslokaler från extern hyresvärd, ska utgå ifrån det alternativ som ger störst kommunnytta och resurseffektivitet under hela den tid som lokalen bedöms behövas.

Om kommunen äger sina lokaler hålls långsiktigt lokalkostnaderna betydligt lägre än om de hyrs på den privata marknaden samtidigt som kommunen har full rådighet över lokalen. Vänsterpartiet har glatts åt att Malmö stad kommit fram till att kommunen i huvudsak ska äga de lokaler som behövs för verksamheten.

Vi har också varit glada över att Malmö stad följt Vänsterpartiets politik när det gäller hyressättning. Nu gäller självkostnadsprincip i prissättningen när det gäller internhyra, vilket ger lägre hyreskostnader för verksamheterna.

Lokaler på den privata hyresmarknaden hyressätts däremot enligt marknadsprinciper. Fastighetsägare kan begära mycket höga hyror, Malmö stad har erfarit flera exempel på detta. Kommunal verksamhet har ofta så speciella behov och förutsättningar att hyresvärdar kan begära hyror i nivå med nyproduktion också när det gäller befintliga lokaler som behöver anpassas eller vid förlängning av kontrakt.

I det läge när hälsa, vård och omsorgsnämnden nu akut behöver nya lokaler känner vi oss tyvärr tvungna att acceptera en hyresvärdsupphansling trots att vi vet att det ger mindre rådighet och långsiktigt sämre ekonomi.

Vänsterpartiet vill framföra att det behövs en bättre planering så att likande avsteg från kommunens policy för lokalförsörjning inte behöver göras.

Anders Andersson (V)

Foto Emmalisa Pauly

Låt oss bygga en cykelstad

Äntligen är ännu en del av Malmös infrastruktur framtidssäkrad. Vänsterpartiet stödjer till fullo förbättringen av Södra Förstadsgatan.

Med planerad omdaning, så bygger vi för framtiden, för kommande generationer och för ett Malmö som det ska va. Södra förstadsgatan är ett föregångsexempel, och visar vad staden kan, så länge den politisk villan finns.

På Södra förstadsgatan bygger vi om för att lyfta cykeln.
för att framtidssäkra för värmeböljor.
för att skapa ytor för medborgare och näringsidkare.
för att premiera förnyelsebara transporter, oavsett högerns politik för ett ökat fossilberoende.

Genom ombyggnationen av Södra Förstadsgatan så statuerar vi ett exempel som premierar framtiden och förnyelsebara transporter.

Med Vänsterpartiet i styret efter valet så blir ombyggnationen av Södra Förstadsgatan inte ett ensamt projekt utan ett exempel som kopieras på fler platser i Malmö.

Gör nya Södra Förstadsgatan till Malmö som det ska va.

Tobias Petersson (V)

 

Investera för framtiden för ett grönt Malmö

 

Vi lägger idag Malmös årsredovisning för 2025 till handlingarna, vi lägger ett år med goda finanser, pengar på banken och ett ökat sparande till historien.
• Staden gör markanta överskott.

Så med så markanta överskott tar jag och medborgarna för givet att även verksamheter, resultat och nödvändiga framtidsinvesteringar sköts med samma nitiska och strama vilja.
• Men Nej – här är läsningen inte lika munter.

Överskott i finanserna kan inte, och har inget värde i sig när behoven hopar sig,
Överskott och goda finanser måste utgöra grunden för investeringar och utbyggnad av den kollektiva och gemensamma välfärden.

Så låt mig och Vänsterpartiet komma med några konkreta exempel på hur staden måste framtidsinvestera under kommande mandatperiod. Fram med anteckningsblocket Katrin.

I bokslutet går att läsa att Malmö har ett energi beroende av våra grannar på 70 %.
• Staden har som mål att minska detta beroende, men det går väldigt sakta. Det krävs således fler insatser.
• Se till att Malmö blir del av kommande repowering av Lillgrunds vindkraft.
• Se till att Malmö är del av vindkraftsutbyggnaden på Sjollen.
• Gör Malmö drivande och del av investeringar för ökad vindel längs de skånska motorvägarna.

När det gäller bilismen i Malmö, så låt oss en gång för alla förpassa förbränningsmotorn till Malmö tekniska museum. Ställ om till cykel, men framför allt så måste vi ta första steget till en kommande Malmömetro genom att utreda införande av trängselskatt i Malmö. Detta som en första ekonomisk grundbult för Malmös framtida kollektivtrafik.

När det kommer till stadens fjärrvärmesystem så måste vi satsa på fler hästar.
• Sysavs CCUS-anläggning kan inte utgöra hela och stadens enda lösning.
• Vi måste våga gå andra vägar.
• Så låt oss istället använda ökad lokalt producerad el, djupgeotermi och storskaliga värmeväxlare likt de som nu byggs i Helsingfors, och genom detta en gång för alltid förpassa sopförbränningugnarna till historieböckerna.

Pengar på banken, och att spara i ladorna är bra politik i högkonjunktur, men i läget vi är i just nu, och med det ringa förnuft som finns på nationell nivå måste staden ta ett ökat ansvar och  för Malmö som det ska va.

Tobias Petersson (V)

Foto Emmalisa Pauly

Boksamtal: ”Fängslad av Erdoǧan” med Joakim och Sofie Medin

Boksamtal ”Fängslad av Erdogan – Journalistik och kärleksbrev bakom turkiskt galler” med Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin.

När: 14/6
Tid: kl. 17.00 insläpp sker från klockan 16.30
Plats: ABF Malmö Spånehusvägen 47

Vänsterpartiet och ABF bjuder in till samtal med Joakim Medin och Sofie A Medin. Samtalet leds av Oppositionsråd för Vänsterpartiet Malmö – Anfal Mahdi. Ett Samtal om konsekvenserna av Sveriges Natomedlemskap, begränsningar av det fria ordet auktoritära regeringar och hotet mot demokratin.

Fängslad av Erdoğan handlar om journalisten Joakim Medin, som anklagas för terrorism och förolämpning av president Erdoğan i Turkiet. Han spärras in i Marmarafängelset i Istanbul och hans fru, Sofie Axelsson Medin, kämpar för hans frigivning. Hon talar med regeringen och medier, hanterar lögner och pseudodebatter. Det är en kamp mot klockan: om bara några månader ska paret få sitt första barn. Fängslad av Erdoğan ger en unik inblick i det repressiva turkiska system där vem som helst kan bli åtalad för terrorbrott. Ett finmaskigt nät som Joakim fångas i efter att ha granskat Sveriges samarbete med den auktoritäre Erdoğan under Natoprocessen. Det är en kamp mot klockan, med fokus på hur det repressiva turkiska system fungerar och hur pressfriheten hotas.

 

Personalen bär upp välfärden

Svensk politik gjorde under 90-talet ett avgörande vägval och gick mot en mer åtstramande ekonomisk politik. I den riktningen har den ekonomiska politiken i sverige fortsatt och det har präglat utvecklingen sedan dess. Politiska prioriteringar har gynnat höginkomsttagare, samtidigt som kommunerna har fått mindre resurser. Konsekvensen är tydlig: mindre pengar till välfärden och färre anställda på golvet. I praktiken har det inneburit en försämrad välfärd och en pressad arbetssituation för våra anställda.
En historisk tillbakablick som är nödvändig för att förstå Malmös personalpolitik idag. När välfärden får mindre resurser betyder det att de som arbetar i förväntas göra mer på samma tid. För det enskilda vårdbiträden innebär det mer spring mellan fler brukare. Förskollärare och barnskötare ansvarar för fler barn som ska utvecklas, läras och tas om hand. Lärare och lärarassistenter får möta större elevgrupper samtidigt som dom tyngs av ansvaret att varje elev ska få rätt stöd för att nå kunskapsmålen.

Den största utmaningen inom välfärden idag är att attrahera och behålla kompetent och erfaren personal. Kompetensförsörjningen är avgörande, eftersom personalen är den viktigaste resurs vi har. Samtidigt visar personalredovisningar att arbetsmiljöproblemen fortsatt är allvarliga. En stor andel av de anställda uppger att arbetet har bidragit till deras sjukskrivning och i nio fall av tio handlar det om kvinnor. Det visar tydligt att vi har ett strukturellt problem.
Särskilt oroande är att yrkesgrupper som undersköterskor, barnskötare och stödassistenter i stor utsträckning inte stannar kvar i sina yrken. När erfarna medarbetare lämnar förlorar vi inte bara kompetens, utan också kontinuitet och kvalitet i verksamheterna.

Det finns mycket vi som politiker kan göra för att förbättra situationen. I förskola och skola handlar det om att skapa rimliga förutsättningar: fler pedagoger, mindre barngrupper, mer tid för varje barn och ökade resurser till barn med särskilda behov. Inom äldreomsorgen har personalen lyft flertalet förslag för att förbättra personalens arbetsvillkor. Fler kollegor till undersköterskorna, avskaffad minutstyrning, fria arbetsskor. Arbetsmiljösatsningar som gör att anställda orkar ett helt arbetsliv.
Grundbemanningen i våra välfärdsverksamheter måste vara tillräckligt stark. Att använda hyrpersonal som en permanent lösning är både kostsamt och ohållbart. Samtidigt är det anmärkningsvärt att 16,1 miljoner kronor inom hälsa, vård och omsorg inte har använts för kompetenshöjande insatser, trots att behovet är stort.
Arbetet för rätt till heltid är ett steg framåt, och det är positivt att utvecklingen går i rätt riktning. Men vi behöver fortsätta. Delade turer och minutstyrningen inom hemtjänsten måste bort.
Vi måste ta arbetsmiljöproblemen på allvar. När en så stor andel av personalen blir sjuk av sitt arbete är det systematiskt. En arbetstidsförkortning skulle även innebära mer tid för återhämtning och möjlighet att hålla en hel arbetstid. Vi har lagt fram en hel del förslag på att utreda möjligheten att införa en förkortad arbetstid inom våra verksamheter, senast inom förskolan i Malmö som ett sätt att locka och bibehålla kompetent personal.
Om vi menar allvar med att säkra välfärden måste vi satsa på dem som bär upp den. Det handlar om att skapa arbetsplatser där människor känner meningsfullhet, trygghet och arbetsglädje. Jobb som man vill stanna i. Vår personal som arbetar inom välfärdverksamheter som har en pressad arbetsmiljö vaknar varje dag och går till jobbet och gör sitt yttersta trots att dom arbetar inom pressade förhållanden. Det är hög tid att vi agerar och genomför en politik som skapar en faktiskt förändring.

Anfal Mahdi (V)

Foto Emmalisa Pauly

Malmös Kommunalare är värda goda arbetsförhållanden!

Efter att ha läst Malmö stads personalredovisning kan man konstatera att det är de anställda inom Kommunals avtalsområde som har de sämsta arbetsförhållandena och de lägsta lönerna.

Så här har det varit och inte mycket har hänt under mandatperioden. Det är en ganska sorglig historia där stadens ambitioner om att ge goda arbetsförhållanden inte verkar gälla Kommunalare.

Undersköterskor, vårdbiträden och färdtjänstchaufförer är de som har mest delade turer. De delade turerna finns kvar trots ambitionen att de ska fasas ut. Personalredovisningen förklarar det med att det skulle kosta för mycket att ta bort dem. Bemanningen skulle då behöva öka.

Inför senaste valet gav Socialdemokraterna Kommunals medlemmar i Malmö ett trygghetslöfte om att förbättra arbetsförhållandena. Kommunals medlemmar lovades goda arbetsförhållanden, förbättrad arbetsmiljö och avskaffande av minutschema.

Kommunalrådet för strategisk personalpolitik har flera gånger under mandatperioden förklarat att Malmö stad inte längre har minutscheman, utan att det bara är en känsla av minutstyrning som personalen känner. I personalredovisningen kan vi dock läsa att arbetet med att avskaffa minutschema i hemtjänsten skall fortsätta, utan att gå närmare in på vad som gått fel och vad man nu skall göra. Kommunals medlemmar upplever i stor utsträckning att minutscheman finns kvar och att kontrollen i systemet snarare utvecklats och skärpts.

Sjukskrivningarna är på många sätt ett kvitto på hur arbetsförhållandena är. Barnskötare, elevassistenter, stödassistenter och undersköterskor är de som är mest sjukskrivna. Undersköterskor, barnskötare och elevassistenter i åldern 60–69 år har en sjukfrånvaro på nästan 15 %. Allt enligt personalredovisningen.

Malmö stad har således långt kvar till att ge Kommunals medlemmar goda arbetsförhållanden och Socialdemokraterna behöver förstå att man inte kan lova förbättringar om man inte är beredd att ta fram de resurser – pengar – som behövs för att löften ska kunna infrias. Man kan nu konstatera att löftet till Kommunals medlemmar inte har hållits.

Malmös Kommunalare är värda goda arbetsförhållanden!

Vänsterpartiet är berett att ta fram de resurser som behövs!

 

Foto: Emmalisa Pauly

Bind samman Malmös slingor och rekreationsområden

Det sker 100-tals löplopp i Skåne vart år. I Malmö arrangerades förra året både Broloppet och Malmö hel- och halv-Marathon, och därtill många många fler lopp. Trenden efter pandemin håller således i sig, våra medborgare vill ut och röra på sig, springa eller gå i våra parker och rekreationsområden.

I Malmö idag finns det flertalet sträckor och slingor som man kan springa eller vandra och röra sig genom. Dessa slingor och stigar utgör mer eller mindre fridfull rekreation. Slingorna är oftast utmärkta med någon form av symbol att följa, toaletter finns vid vissa och ibland kan man ta sig till platsen med Malmö By bike. Vad som dock inte finns är slingor som binder dessa områden och stråk.

En sådan sammanbindning hade förenklat för Malmös medborgare att ta sig till rekreation och hälsofrämjande aktiviteter. Det hade gynnat folkhälsan och stadsmiljön. Idag är steget som oftast alltför långt till rekreation, och därtill i många fall kostsamt. Detta vill vi i Vänsterpartiet ändra på förändring

I Växjö har man anlagt både cykel och grusade vägar runt dess mest populära gång, löp och rekreationsstråk. Vist borde Malmö kunna göra det samma. Att binda samman Malmös rekreationsområde skulle skapa en ökad tillgänglighet, främja folkhälsan och i det långa loppet minska samhällets kostnader inom sjukvården.

Det skulle även skapa en slinga i form av ett Malmörunt, något som jag vet är saknat inom flertalet av Malmös löparklubbar och medborgare.

Tobias Petersson (V)

Uppmärksamma Palestinska jordens dag

Malmö stad och andra svenska kommuner uppmärksammar återkommande internationella dagar, det är precis som det ska vara. För det handlar om att uppmärksamma mänskliga rättigheter. FN-experter betonar att en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö är nödvändig för att mänskliga rättigheter ska kunna upprätthållas. När miljön förstörs kränks rätten till liv, hälsa och försörjning.

Palestinska jordens dag handlar om rätt till mark och därmed också rätt till liv, hälsa och försörjning. Det är mänskliga rättigheter. För varje år har Israel tagit alltmer palestinsk mark och naturtillgångar. Det pågår en folkfördrivning.

Redan 2012 varnade FN för att det snart inte skulle vara möjligt att leva i Gaza. Israels blockad och militära angrepp förstörde Gazas vatten, åkrar och infrastruktur. Nu har Israel raserat hela samhället i Gaza och skadorna på klimat och miljö är oöverskådliga. På Västbanken och i Östra Jerusalem tar Israel i allt högre takt över palestinsk mark för att ge plats åt fler och större bosättningar, vägar åt bosättare, murar och militäranläggningar. De palestinier som fördrivits från sina hem uppgår till miljoner.

Malmö står för mänskliga rättigheter och Malmö uppmärksammar dessa. För det är Malmö som det ska va.

Nina Jakku (V)

 

Foto: Emmalisa Pauly

Bekämpa islamofobin

 

Människor utsätts för islamofobi i så gott som alla livets beståndsdelar. På arbetet, i skolan, i politiken, vid kafébesök och besök hos sjukvården, i väntan på bussen, under en helt vanlig promenad. Det handlar om ifrågasättanden, repressalier t.ex i form av sänkta betyg, glåpord, spottloskor, hot, diskriminering, att få bajs kastat i sin brevlåda och i värsta fall fysiskt våld.

Det gör att alla inte känner sig inte trygga i offentliga rum. Människor tvingats skapa olika sorters strategier för att försöka förutse och förhindra övergrepp, men också diskriminering. De offentliga rummen, staden tillhör inte alla på lika villkor.

Kunskapen om islamofobi är i allmänhet är låg. För att röster från de som utsätts inte ges det utrymme som de förtjänar. För att möjligheten att påverka för de som utsätts är begränsad och för att vi numera har röster i alla beslutsfattande församlingar som spär på islamofobin. Som gör det trots att alla rasismer inklusive islamofobi leder till att vissa människor tvingas leva liv som är hårdare och i värsta fall kortare än andras. Islamofobin späs på trots att den leder till verkliga konsekvenser för verkliga människor.

Det är bra att Malmö stad stärker arbetet mot islamofobi. Vänsterpartiet hoppas att planen leder till verkliga och konkreta resultat. Men vi är också redo att gå längre och förstärka ytterligare.

Nina Jakku (V)

 

Foto: Emmalisa Pauly