Med detta ärende, att köpa in Bladins skola eller som den hette innan Kronborgsskolan, stärks vi i Vänsterpartiet ytterligare i vår uppfattning att kommunal mark och egendom inte ska säljas ut. Att kommunen själv äger marken är bäst för Malmöborna, både ekonomiskt och för planeringen av staden.
Vänsterpartiet tycker det är rätt att köpa fastigheten – problemet är att kommunen tidigare sålde den – det borde aldrig skett. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det långsiktigt fördelaktigt för en kommun att äga sina verksamhetslokaler. Detta visas bland annat i SKR:s och Kommuninvests rapporter om Att äga eller hyra verksamhetslokaler? (2019, 2021).
Vänsterpartiet är också kritiskt till att hyra ut skolan till en privat skola, istället borde Malmö stad driva skolan i egen regi. Nu tvingas kommunen att hyra ut i minst femton år för att få köpa den. Långsiktigt är det dock viktigt att kommunen har kontroll över skollokalerna – därför stödjer Vänsterpartiet köpet.
Trots att över 70 procent av jordens yta är täckt av vatten kommer endast ungefär fem till sex procent av världens matproduktion från havet. Här finns en stor outnyttjad potential. En marin kolonilott eller en bädd för vattenbruk kan bli till ett eget skafferi, där man kan odla och skörda mat från havet. Det skulle kunna bidra till att öka livsmedelstillgången åt den växande befolkningen. Alger kan också användas för att ta upp kväve, fosfor och koldioxid ur vattnet. Både tång och musslor bidrar till en bättre vattenmiljö och värnar därmed om den biologiska mångfalden.
Blå proteiner står för bara 5-6 procent av de proteiner vi äter idag. Sockertång, havssallat och vissa alger är bra mat. Blå livsmedel kan även avhjälpa brist på B12 och omega 3, minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och har mindre miljöpåverkan än rött kött. I Danmark ligger man ungefär 10 år före Sverige vad gäller sjömat. Och både i Göteborg och Helsingborg testas detta nu! (Källa:Landets Fria Tidning)
Jordbruksverket ska i vår dela ut 25 miljoner kronor till svenska projekt så att vattenbruksföretag ska kunna möta klimatförändringar. Pengarna kan sökas fram till den 15 april och går till att utveckla eller pröva produkter, tekniker och processer kopplade till vattenbruk. Varför inte ansöka?
Enligt Marint Kunskapscenter finns det platser som skulle kunna användas, t.ex. Nyhamnen och Luftkastellet, där testbäddar kunde riggas. Det senare området skulle dessutom må bra av en bättre vattenkvalitet. Vi behöver inte vänta med att rena vattnet i våra kanaler och hamnbassänger tills avloppstunneln är färdig, det finns naturbaserade lösningar som snabbare skulle kunna leda till renare vatten i vår stad. Bräddning hör till historien inte till framtidens kuststad! Så låt oss börja redan nu, bifall till motionen.
Ett hyresavtal för en ny förskola ska tecknas i Västra hamnen. Projektet innebär ombyggnation av en befintlig byggnad på en fastighet som ägs av en privat fastighetsägare. Avtalet innebär en total hyresutgift på 7,7 miljoner kronor per år och en löptid på 20 år. Lukrativ business med andra ord.
Förskoleförvaltningens bedömning är att det inte finns tillräckligt med obebyggd kommunalägd mark i Västra hamnen för att tillgodose det framtida behovet av förskoleplatser genom byggnation i egen regi. Det är en bidragande orsak till att denna lokallösning med inhyrning från en extern hyresvärd föreslås i detta fall, trots att lokalbehovet är långsiktigt i området.
Det här är märkligt. I Västra Hamnen har Malmö stad tidigare ägt all mark?!
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det generellt sett fördelaktigt för en kommun att äga sina verksamhetslokaler på lång sikt. Det visas bland annat i SKR:s rapport Äga eller hyra verksamhetslokaler från 2019 och Kommuninvests rapport Att äga eller hyra sina verksamhetslokaler – hur ser kalkylerna ut i kommunsektorn? från 2021.
Malmö stad kommer alltså förlora pengar på att hyra in oss i en förskola som behövs under lång tid.
Vi i Vänsterpartiet motsätter oss försäljning av mark i nästan alla fall. Vi anser att vi gemensamt ska kunna styra över Malmös utveckling, inte förlita oss på privata ägare. Vi måste lära av våra misstag. Vi ska inte sälja marken – vi ska se till att behålla rådighet över den så att vi säkert kan sörja för den kommunala servicen.
Därför hade vi i Vänsterpartiet hellre sett att förskolan byggts på kommunal mark i egen regi, men då man tidigare sålt ut i princip all mark i Västra hamnen till privata intressen, och eftersom området nu behöver en förskola så kommer vi att stödja förslaget – trots att det är en hyrd förskola.
Simhallar är en långdragen följetong i kommunen. Problemet är att det inte tagits några realistiska planer utan önskningar och prestige har fått råda.
Vi i Vänsterpartiet har uppfattningen att vi ska bygga simhallar och bad för Malmöbornas behov. När det gäller familjebad vill vi sprida dem över staden, när det gäller bad för föreningar och skolor ska de ligga bra till för kommunikationer.
När dessa frågor diskuteras krävs att de olika baden hålls isär, vi måste skilja på de publika baden och förenings- och skolbaden. Det vi nu har en akutbrist på är förenings- och skolbad. För att inte slå undan benen för alla våra simföreningar, och för att kunna erbjuda skolundervisning i simkunnighet behövs ett nytt bad ganska snabbt.
Vi ser att lösningen på Heleneholm är det bästa för förenings- och skolbad. För oss är det sedan viktigt att fritidsnämnden kommer tillbaka med en plan för hur vi långsiktigt löser frågan om de olika baden i framtiden.
Minoritetslagen och dess krav bygger på Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Det är en lag som syftar till att ge minoriteterna inflytande i frågor som berör dem. I det här ärendet är det uppenbart att det för minoriteten i fråga är viktigt att romska rådet fortsatt ska ha status av ett samråd.
Med hänvisning till lagen som är till för att skydda minoriteten föreslås nu att minoriteten ska fråntas både inflytande, egenmakt och möjlighet till fortsatta samråd. Dialogforum till skillnad från samråd är icke-förpliktigande. För samråd finns riktlinjer, bland annat att de ska bygga på strukturerad dialog och genomföras i ett skede där det fortfarande är möjligt för minoriteten att påverka besluten.
Nyckeln till strukturerad dialog är långsiktighet. Alltså inte att återkommande börja om från början.
I regeringens proposition för den förstärkta minoritetslagen framgår att begreppet representanter togs bort från lagtexten, för att möjliggöra för kommuner där sådana föreningar inte finns att ändå genomföra samråd. Jag citerar ”Avsikten med att ta bort representanter ur lagen är inte att myndigheterna ska samråda mindre med det civila samhällets organisationer, utan att de istället ska sträva efter att ha så bred kontaktyta som möjligt och därigenom även nå individer som inte är organiserade genom en förening”, slut citat. Det är fler former av samråd som efterfrågas, inte färre.
Utifrån minoritetslagen finns det inga hinder för romska rådet att fortsätta utgöra en samrådsinstans. Tvärtom. Jag vill förespråka lösningar som bygger på att bevara förtroendet istället för att rasera det.
I dagens debatt skulle jag vilja lyfta Malmö stads ansvar för boendeformer för personer med funktionsnedsättning.
LSS garanterar personer med funktionsnedsättning rätten att leva sina liv så som de själva vill. När funktionsprogrammet som specificerar utformning av LSS bostäder skickades på remiss till funktionsrättsorganisationerna var deras svar tydligt; de vill att Malmö stad ska följa Socialstyrelsens rekommendationer där en gruppbostad innehåller maximalt 3-5 lägenheter och Vänsterpartiets instämmer. Vi vill värna den lilla gruppens princip.
Naturligtvis bor långt ifrån alla Malmöbor med funktionsnedsättning bor i en LSS bostad. Funktionsrätt Sverige konstaterar att ”risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning ökar mest i Sverige jämfört med resten av Europa.”
Samma mönster upprepas i alla EU-länder enligt EDFs rapport Poverty and Social Exclusion of Persons with Disabilites men mönstret ses än mer i länder som Sverige som har välutvecklade sociala skyddsnät här även levnadsomkostnaderna är höga. Inom gruppen personer med funktionsnedsättning löper kvinnor högre risk än män att drabbas av fattigdom men även andra intersektionella perspektiv måste tas i beaktande.
För att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva de liv de själva vill behöver Malmö säkerställa att det finns bostäder som alla har råd med och att Malmöbor i behov av en LSS bostad inte behöver vänta mer än de lagstadgade tre månaderna.
Det krävs krafttag mot Malmös bostadsbrist. 22% av Malmös hushåll bor för litet eller för dyrt, och två tredjedelar av Malmöborna kan inte med egen inkomst betala en egen nybyggd bostad. Det är inte en situation som uppstod igår eller ens förra veckan.
Situationen idag att hemlösa barnfamiljer bara erbjuds ett par veckors boende är inte vad man kan kalla förenlig med barnets bästa eller med barnkonventionen.
Bostadsförsörjningsfrågor är både socialpolitiska och bostadspolitiska. Vi i Vänsterpartiet ser detta bostadsförsörjningsprogram som ett steg i rätt riktning, men vi tycker att Malmö stad underskattar sin egen roll och sina möjligheter.
Malmö stad äger fortfarande en ganska stor del av marken inom kommunen. Markägande är en rådighet över marken och en möjlighet till inkomst för staden. Att sälja mark är som att sälja spisen för att ha råd att gå på restaurang – det räcker en liten tid men blir dyrare på sikt. Att köpa tillbaka mark när behov uppstår senare har visat sig dyrare, och med höga kostnader för staden och dåliga miljöer som följd.
Möjligheterna att ge rabatt på tomträtten är ett verktyg för att styra byggandet, och dialogen med fastighetsägarna om framtida uppräkning ska ses som en dialog om stadens utveckling snarare än som ett “hot” om höga kostnader. Därför vill vi se att tomträtt blir norm för att garantera långsiktiga intäkter och rådighet över marken
Ett kommunalt eller kommunförbundsägt byggbolag skulle vara en möjlighet att få insyn i branschen och få kontroll över de övervinster som privata byggbolag tar ut. Därför vill vi att Malmö stad på egen hand eller tillsammans med andra kommuner etablerar ett kommunägt byggbolag
MKB är ett av de verktyg kommunen har för att främja de bostadspolitiska målen. Att staden då sedan snart tio år utkräver många miljoner varje år från det överskott som kommer från hyrorna, och som bolaget väljer att inte använda till att renovera eller nyinvestera är inget annat än dubbelbeskattning av de Malmöbor som bor i MKB.
Att pengarna behövs till hemlöshetsåtgärder handlar ju bara om att det inte funnits någon strategi för verklig hemlöshetsbekämpning – alltså att bygga fler bostäder till rimliga kostnader.
Därför vill vi att Malmö stad slutar dubbelbeskatta MKBs hyresgäster genom att låta vinsten från MKB gå in i den kommunala budgeten.
“Varje skattekrona ska värnas” är en devis man gärna vill tro präglar en kommun som är så noga med att inte höja skatten trots att det finns gott om folk som har, och gott om behov av omfördelning till de som inte har. Därför vill vi sätta punkt efter ordet ”befolkningstillväxt” på sidan 8 i Bostadsförsörjningsprogrammet och att följande stryks: “och dels tillgodoser efterfrågan hos mer resursstarka hushåll i Malmö.”
Vänsterpartiet ser med stor oro på effektiviseringskraven i stadens budget, de slår särskilt hårt mot de nämnder som har det största ansvaret för de kraftiga åtgärder som krävs för att vi ska uppnå våra klimat och miljömål. Vi har redan byggt upp en skuld så nu måste vi drastiskt öka takten men samtidigt ska vi skära ner. Det går inte helt enkelt inte ihop!
Vi anser att alla investeringar, i energi, transporter och infrastruktur, i första hand ska styras av våra klimatmål, mot mindre utsläpp, mindre buller och renare luft. Då måste också en stor del av resandet flyttas över från bil till gång, cykel och kollektivtrafik, godstrafiken flyttas från väg till järnväg och sjöfart. En viss andel av bilarna måste helt enkelt bort!
Nu riskerar vi att asfaltera och cementera in oss i alltför stora ytor för privat bilismen. Vi hade helst sett att ombyggnationen av Regementsgatan utgjort ett tydligt trendskifte mot en bilsnålare innerstad.
Förra seklets bil vurmande måste helt enkelt förpassas till historien! Men nu riskerar vi istället att det byggs in i framtiden, då vi ska fortsätta att bygga om mot Drottninggatan. Det är ett alldeles för högt pris inte bara nu utan troligen långt in i framtiden. Vi hade velat undvika detta, genom att steg för steg minska biltätheten i staden.
Eftersom minoritetslagen lyfts i remissvaret vill jag passa på att påpeka att rådande lagstiftning inte enbart lyfter rättigheter för minoriteter som bor i ett förvaltningsområde. Äldreomsorg ska erbjudas på samtliga minoritetsspråk om det finns personal som behärskar dem. Likadant ska kommunen beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Detta gäller också samtliga nationella minoriteter.
Underlaget lyfter att sverigefinnar har i ett finskt förvaltningsområde rätt till äldreomsorg helt eller delvis på finska.
Det är en formulering som var gällande fram till 1 januari 2019, i den reviderade minoritetslagen är det istället helt eller till väsentlig del som gäller. Samma information som i underlaget framgår från Malmö stads hemsida.
Det kan eventuellt uppfattas som petitesser, men för minoriteterna är det av vikt att kommunen visar att de vet vad som gäller och agerar därefter.
Malmö har varit finskt förvaltningsområde i åtta år. Att tillgodose de sverigefinska äldres rättigheter har gått långsamt och de är än idag inte uppfyllda i sin helhet. Det finns alltså anledning att ta ett samlat grepp när det gäller frågor som motionen lyfter och att överlag konkretisera och utveckla arbetet för att möta behoven hos äldre med annat modersmål än svenska. Motionen pekar på tydliga och möjliga vägar att göra så och jag yrkar bifall till motionen.
Vi har tagit del av en gedigen och noggrann översyn av tillgängligheten i kommunfullmäktiges sammanträdessal där tillgängligheten har granskats ur bland annat fysisk, kognitiv, kommunikativ och informativ aspekt – och brister framkom.
”Att göra Rådhuset tillgängligt är att göra demokratin tillgänglig och den demokrati som inte är tillgänglig är egentligen inte en demokrati” står i översynen.
Den här motionen skrevs med syfte att göra just den lokala demokratin tillgänglig för alla Malmöbor. Och nu är den första delen klar; översynen. Men vi vet av erfarenhet att Malmö stad är bra på att göra utredningar och granskningar men sen finns det en risk att själva implementeringen och handlingsplaner kopplade till den dröjer.
Eftersom motionen vänder sig till alla Malmöbor så bör även alla Malmöbor enkelt kunna ta del av och följa hur arbetet med att göra Rådhuset tillgängligt fortskrider och få veta vilka konkreta åtgärder som vidtas.
Således yrkar Vänsterpartiet, utöver bifall till kommunstyrelsens förslag, följande tilläggsyrkande:
Kommunfullmäktige ger kommunfullmäktiges presidium i uppdrag att senast 31 december 2023 återrapportera till kommunfullmäktige om vidtagna, implementerade och planerade åtgärder utifrån översynen av tillgängligheten i Malmö kommunfullmäktigesal.
