Författare: andersskans

Nu ni, kommer något ske som inte ofta händer. Jag håller med John Roslund (M) om något! 

John har lämnat in en motion som anför att Malmö stad ska ta fram riktlinjer för sina förvaltningar om att säkerställa att även personer med intellektuell funktionsnedsättning om möjligt ska beredas plats i organisationen. Det här är något så fint som en motion helt i linje med en av mina favorit-deviser: Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga. 

Det är ett ganska anspråkslöst krav Moderaterna ställer i den här motionen, men oerhört viktigt för en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden. Möjligheten att få en anställning anpassad efter sina egna behov, med möjlighet att faktiskt kunna vara del av en social gemenskap, betala skatt, få en skälig lön och bidra till samhället är otroligt viktigt för alla. Att däremot få chansen till just detta om man inte tillhör normen i funktionalitet är tyvärr fortfarande svår. 

En alldeles för stor andel av gruppen saknar meningsfull sysselsättning efter att de gått ut gymnasiesärskolan / anpassat gymnasium, samtidigt som de kommunala verksamheterna saknar arbetskraft.

Därför tycker vi i Vänsterpartiet att det vore väldigt positivt om Malmö stad tar fram riktlinjer om att kunna anställa personer som gått anpassat gymnasium / gymnasiesärskolan. Till exempel har Stockholms stad visat hur kommunen genom särskilda insatser för gruppen kan få många i anställning. Vinsterna för både kommunen och de enskilda personerna är mycket stora.

Personer med funktionsnedsättning har samma rätt att delta i arbetslivet och samhället utifrån sina förutsättningar som de utan. Arbetet måste anpassas efter varje individs förutsättning, men arbetsvillkoren får aldrig vara sämre än för någon annan. Malmö stad kan verkligen, som en av de största arbetsgivarna i staden, vara en föregångare för andra arbetsgivare genom att anställa människor med olika typer av normbrytande funktionalitet, inte minst personer med intellektuell funktionsnedsättning. Jag yrkar därför bifall till motionen. 

Foto Emmalisa Pauly

Det har gått precis tre år sedan Boel Pettersson och jag lämnade in en liknande motion om kvalitetshöjning av stadens cykelbanor, där vi lyfte exempel på många farliga cykelvägar som uppmärksammats av ett flertal cykelfrämjande organisationer. Men styret ansåg då att man gjorde tillräckligt så den avslogs!

Och olyckorna, orsakade av de anledningar som lyftes då och som nu lyfts igen, fortsatte och har fortsatt, bara under 2022 registrerades 127 krockar mellan bilar och cyklister,  dvs. ungefär en var tredje dag. Även nyanlagda cykelbanor har bidragit till cykelolyckor, ett paradexempel är den på Rådmansvången som blev klar under sommaren 2022. Vår partikamrat Elisabeth Hellman var bara en av flera som skadades svårt på grund av att banan var undermåligt konstruerad. Här rättades problemet visserligen till relativt snabbt men det ska inte behövas ett flertal olyckor för att vi ska lära oss att göra rätt!

Nu anses Roslund och Rahms motion besvarad så det går då framåt? Vänsterpartiet anser att mer behövs och att det går som görs går alldeles för långsamt. Vi vill utreda cykelnätet i hela staden och föreslå nödvändiga åtgärder där det finns farliga cykelplatser.  Så här krokar vi arm med Moderaterna och yrkar bifall till motionen!

Foto Emmalisa Pauly

Det är helt enligt Moderaternas logik att vilja sälja av Malmö stads fastighetsbestånd, lokaler och mark. Men det är en så vansinnigt dålig idé. 

Det är en ekonomiskt usel idé för staden att sälja mark, lokaler och fastigheter för att istället använda enorma summor av våra gemensamma skattepengar till hyra av privata bolag. Det är en ekonomiskt usel idé att behöva betala enorma summor för att köpa tillbaka mark eller fastigheter vi en gång sålt av. Det är en ekonomiskt usel idé att låta hela områden i vår stad i vissa fall förfalla för att vi inte har rådighet över mark och fastigheter vi en gång sålt ut till mer eller mindre seriösa fastighetsägare. Allt detta vet vi, men ändå vill Moderaterna sälja lite till. 

Vi i Vänsterpartiet vill se det motsatta. Vi vill istället se ett utökat ansvar för Malmö stad och en mer progressiv mark- och lokalpolitik. 

När staden har rådighet över mark, fastigheter och lokaler kan vi också se till att planera för att både särskilda boenden, äldreomsorg, kultur, barn och unga får plats. Det är vi som sitter i den här församlingen som faktiskt kan besluta över hur vår stad ska se ut de kommande åren, vilka typer av lokaler som ska finnas, vilka verksamheter, organisationer, kulturyttringar som ska få plats i vår stad.

Det måste vara i stadens intresse att se till att Malmös rika föreningsliv och det fria kulturlivet faktiskt kan blomstra. Om inte vi som sitter i kommunfullmäktige tar ansvar för det – vem ska då göra det?

Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, det vill säga avslå motionen. 

Foto Emmalisa Pauly

Vi instämmer med alla de invändningar som lyfts mot denna motion men vill betona ytterligare några aspekter, kopplade till ett tydligt rättviseperspektiv, som även de talar emot förslaget. Syftet med motionen är ju att vi ska kunna flyga hållbarare och minska utsläppen, men vilka är det då som flyger? Endast 2 procent av  världsbefolkningen flyger varje år medan 1 procent av världens befolkning står för mer än hälften av de totala koldioxidutsläppen från passagerarflyg. Och trots att mindre än hälften av vår befolkning flyger per år släpper vi ut än fem gånger så mycket CO2 som det globala genomsnittet. Det innebär ett utsläpp på cirka 1 ton per person och år (motsvarar ungefär en flygresa till södra Spanien)  Människor med egna flygplan (privatjet) står bakom utsläpp om 7 500 ton koldioxid per ägare och år.  Och flygandet ökar!

Ytterligare en flygplats skulle leda till ännu mer flygande och ännu högre utsläpp eftersom fossilfria flygplan ännu inte finns på marknaden! Enligt forskningen kommer sådana flygplan inte heller att kunna marknadsföras inom de närmaste 15-20 åren och osäkerheten kring flyg kostnaderna är hög. Visserligen planeras en fabrik för elflygplan i Göteborg med leverans av ett första plan 2028, och plats för 30 passagerare. Så vilka gynnar detta?

Och var skulle denna flygplats ligga? Mark har vi inget överflöd av och varför inte ställa om Skurup i så fall, när sådana plan väl finns tillgängliga och kostnaderna är kända?  Det vore troligen billigare och enklare.

För det  är inte enkelt att ställa om till fossilfritt flyg och klimatet kan inte vänta, vi har helt enkelt  inte den tiden!

Vänsterpartiet anser att vi istället borde satsa på tågtrafik och göra som Tyskland. Där infördes förra året ett tågkort som kostade 9 euro och i år 49 euro, dvs ca 500 sek. Även Frankrike planerar något liknande i år.

Enligt det tyska kollektivtrafikförbundet beräknas tågresandet ha lett till en minskning av koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Tyska politiker har efteråt kallat satsningen för ”den största framgången för kollektivtrafik i Tysklands historia”.

Det är klimatsmart, det kan göras NU och det gynnar många fler, så avslag på motionen!

Foto Emmalisa Pauly

En av de största utmaningarna välfärden står inför redan nu, men framförallt de kommande åren är just kompetensförsörjningen. Fler och fler blir äldre, medan färre personer är i arbetsför ålder. Totalt sett behöver det anställas omkring 410 000 personer i hela Sverige på grund av befolkningsutvecklingen och för att ersätta pensioneringar fram till 2031 – om ingenting förändras. Det visar Sveriges kommuner och regioners personalprognos.

Vi i Vänsterpartiet har här i Malmö under flera år lagt förslag på förbättringar för arbetsmiljö, vi har sett till att höja löner för de lägst betalda i vår kommun och vi har föreslagit förbättringar i Malmö stads rehabiliteringskedja för att nämna bara några exempel. 

Vi anser att det är dags att styret i kommunen också tar sitt ansvar för helheten gällande hur vi ska kunna både rekrytera och behålla personal de kommande åren. 

Det pågår ett ambitiöst arbete i Malmös olika nämnder vilket inte minst remissvaren till denna motion visat. Men det saknas ett sammanhållet och strategiskt arbete på kommunövergripande nivå för att verkligen kunna tackla problemet. 

I Malmö stad saknas exempelvis grundskollärare, undersköterskor, stödpedagoger, fritidspedagoger, arbetsterapeuter, personliga assistenter, fysioterapeuter, specialpedagoger, sjuksköterskor och socialsekreterare.

Ungdomar på gymnasiet väljer i allt lägre utsträckning de yrkesprogram som skulle leda till arbete i den offentliga sektorn. Många som valt att utbilda sig till socionomer söker inte arbete i Malmö stad till följd av för pressade arbetsvillkor. Det förekommer att utbildad välfärdspersonal i arbetsför ålder lämnar sina yrken på grund av undermålig arbetsmiljö, otillräckliga löner och underfinansierade verksamheter. 

Brister i stadens bemanning och kompetensförsörjning kan leda till att de människor välfärden är till för inte längre kan få service och tjänster tillgodosedda utifrån det de har rätt till. På så sätt kan kompetensförsörjningsutmaningarna riskera att skada den enskilde Malmöbon, men också urholka förtroendet för grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och de mänskliga rättigheterna.  

Det finns mycket vi kan göra i kommunen för att skapa bättre och mer hållbara arbetsvillkor – samtidigt som vi tryggar välfärdsverksamheternas bemanning och personalförsörjning. Kommunfullmäktige kan börja med instämma i mitt yrkande: bifall motionen.

Foto Emmalisa Pauly

Vänsterpartiet ser positivt på att Malmö skall vara en stad som andas kultur och lever hela dygnet. Kultur är en mänsklig rättighet och en del av vårt välfärdssamhälle! Kultur är en del av vår identitet och prioritet! Genom kulturen skapas gemenskap och trygghet!

I Vänsterpartiets Malmö är det politikens ansvar att se till att införliva möjligheten för Malmöborna att få uppleva och utöva kultur i vår stad oavsett vem man är och var man bor!

Motionärerna lyfter vikten av att Malmö skall vara en attraktiv stad för att locka människor att bo här samt att ett utvecklat nattliv även handlar om ekonomiska intressen.

Vi lever vi i ett kapitalistiskt system där allt handlar om ekonomi och prioriteringar. I kulturnämnden har diskussionerna och besluten varit svåra och hårda. Inte minst utifrån att Tidöpartierna på riksnivå för en kulturfientlig politik. I Malmö har styret gjort nedskärningar inom alla verksamheter inom Kulturförvaltningen och även chockhöjt entréavgifterna på Malmö Museum.

Då allt handlar om ekonomi och prioriteringar är det viktigt för Vänsterpartiet att synliggöra grupper vars röster inte alltid hörs i maktens korridorer och rum.

Om det ena inte behöver utesluta det andra är det positivt att utveckla Malmös kulturliv även nattid. Det finns många spännande städer i världen att ta inspiration ifrån och att vi i Malmö breddar synen ytterligare på kultur.

Dock är det av vikt att nya satsningar inte sker tex på Kulturskolan vilket skulle drabba våra barn eller av kulturarbetare inom det fria kulturlivet som är i behov av rimliga lokalhyror för att kunna utöva sina verksamheter.

Det behövs fortsatta analyser om vad staden och Malmöborna behöver samt vill ha.

Om Malmö skall vara en attraktiv kulturstad där kulturen är tillgänglig för Malmöborna på dygnets alla timmar och i stadens alla hörn så vore steg 1 att fråga folket. Det är inte alltför sällan så att folket har andra behov och önskemål än politiker och tjänstepersoner!

Foto Emmalisa Pauly

“En slumrande vänster inte kan väcka Malmös nattliv”, skrev Centerpartiets Anton Sauer i Sydsvenskan häromdagen. Vi fick inte svara honom i tidningen, men tänker att debatten kan göra sig väl även här i kommunfullmäktige. 

För det första verkar Anton Sauer ha missat att Vänsterpartiet är i opposition i Malmö. Vi är alltså till skillnad från Miljöpartiet, som han gärna klumpar ihop oss med i tidningen, inte med och styr i Malmö stad. 

Vi är dessutom det enda vänsterpartiet av de två och kan knappast anklagas för att föra en slumrande tillvaro. Vi var trots allt det enda partiet som växte med flera procent i förra valet, vi har en medlemstillströmning både i Malmö och på nationell nivå som andra partier bara kan drömma om – vi är ett parti som förenar både parlamentarism med just den aktivism Anton Sauer verkar vilja vara en del av. Vårt parti lockar tusentals människor till olika kulturella evenemang flera gånger per år, inte minst i samband med internationella kvinnodagen och 1 maj.  

Men det mest fatala misstag Anton Sauer gör i debatten är att tro att stadsplanering inte har någonting med kultur att göra. Möjligheten för det fria kulturlivet att blomstra har allt med just stadsplanering att göra. 

Ju mer satsningar på kommersiella lokaler, desto färre föreningar, replokaler eller ateljéer får plats. Ju mer satsningar på biltrafik, desto mindre utrymme finns för grönytor och platser för människor att mötas och utbyta tankar och erfarenheter. Ju större satsningar på kultur sponsrad av företag, desto mindre utrymme för just det där fria kulturlivet som även Anton Sauer säger sig vilja ha. 

Till skillnad från Centerpartiet vill inte vi i Vänsterpartiet byråkratisera mer med ytterligare medel till politiska poster och overksamma forum. Vi vill istället se satsningar som möjliggör för fler Malmöbor att ta del av och utöva kultur i hela staden. 

Vi vill inte se kapitalet styra tillgången till kultur vare sig genom att införa Centerpartiets förslag om dyra marknadshyror eller genom så kallad sponsring från näringslivet. 

Det offentliga, det vill säga kommun, stat och region, har ett ansvar för att kulturlivet tillgängliggörs och möjliggörs. Som politiskt parti lägger vi oss inte i vilken kultur som skapas, principen om armlängds avstånd mellan politiken och kulturen är grundläggande. 

Det vi däremot anser är att det är politikens ansvar att möjliggöra att kulturen kan finnas, utvecklas och leva på rimliga villkor i hela vår stad. 

Foto Emmalisa Pauly

Med detta inlägg vill jag prata om Vänsterpartiets syn på BoDa-konceptet på en övergripande nivå även om jag är väl medveten om hur det föreslagna konceptet berör främst på individnivå.  BoDa-konceptet är innebär en kombination av boende och dagligverksamhet.

Daglig verksamhet kan utformas på olika sätt utifrån rättighetsbärarens behov och syftar till att främja jämlikhet och bidra till delaktighet i samhällslivet. Eftersom att insatsen ska stärka möjligheten till att aktivt delta i samhället så rekommenderar Socialstyrelsen bostad med särskild service och daglig verksamhet inte samlokaliseras. Daglig verksamhet ska anpassas på så sätt att insatsen är tillgänglig utifrån de behov som rättighetsbäraren har.

Eftersom att BoDa-konceptet är helt nytt för Malmö stad så yrkade Vänsterpartiet i funktionsstödsnämnden att ärendet återremitterades och skickades på remiss till de organisationer som är knutna till funktionsstödsförvaltningens brukarråd. Detta för att igen poängtera LSS grundprinciper om delaktighet och inflytande; vill den tilltänkta målgruppen ha detta koncept? Hur vill de att det ska realiseras? Innan Vänsterpartiet tar slutlig ställning till BoDa-konceptet saknar vi denna information.

Men! Jag vill även vara tydlig med att den utformning som föreslås, även utan BoDa-konceptet, på LSS-boendet Käglinge 11:3 inte är något som vi i Vänsterpartiet kan ställa oss bakom utifrån att vi vill värna den lilla gruppens princip; speciellt med tanke på den målgrupp som gruppbostaden planeras för.

I september 2021 lämnade jag in min motion om att tillgänglighetsanpassa kommunfullmäktigesalen, i september 2022 bifölls den, i december i förfjol debatterades den vid en uppföljning och kommunfullmäktiges presidium fick i uppdrag att till senast 31 december 2023 återrapportera. Ändå står vi här idag, försenade. Det talades i den förra debatten om ”lågt hängande frukter” i debatten men en kan väl ana att vi snart börjar tala om rutten frukt.

För om den här motionen hade handlat om att vilken annan grupp som helst som skulle beredas tillträde till kommunfullmäktigesalen på lika villkor, hade det dröjt så här länge? Varför är det alltid personer med normbrytande funktionalitet som ska vänta och vänta och sedan förväntas glädjas åt smulorna?

Jag vill tro att Malmö stad kan bättre än det här. Men ibland känns det dystopiskt. Jag uppmärksammades av RBU’s ordförande på ett typexempel i vecka; när Eurovision kommer till stan och slogan är ”United by Malmö” för en öppen och inkluderande stad så byggs det installationer som är otillgängliga men som har målet att återanvändas för att skapa nya mötesplatser senare.

När funktionsrätt debatteras i den här salen så är det vattentäta skott mellan förvaltningar och nämnder.

Och när kommunfullmäktigesalen ska tillgänglighetsanpassas så är styret enbart reaktivt, inte proaktivt eller framåt.

Foto Emmalisa Pauly