Författare: andersskans

Vi vet att luftföroreningar och buller påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara. Men de påverkar oss på olika sätt. Buller är en stressfaktor som leder till frisättning av stresshormoner och påverkar därmed en rad kroppsliga funktioner som blodtryck och ämnesomsättning.
Buller påverkar också tal- och språkutvecklingen hos barn.

Luftföroreningar leder främst till hjärt- och kärlsjukdom och lungsjukdom hos den äldre befolkningen. Men för barn rör det sig om ökad risk för luftvägsinfektioner och astma, samt försämring av lungornas tillväxt. Fyra procent av 1–4 åringarna och sju procent av 5–9 åringarna i
Sverige lever idag med astma.

Jag lyssnade nyligen på ett webbinarium om hur luftföroreningar och buller påverkar våra förskolebarn, det var ett forskningsprojekt i Göteborg där IVL, Formas och Arbets- och miljömedicin vid Göteborg universitet samarbetat.

Än en gång kom det fram att vägtrafiken är den största källan till luftföroreningar och buller. Då buller avtar med avståndet är det därför främst trafik i närområdet som påverkar våra barn. Men utsläppen måste minska generellt, inte bara vid förskolor eller lekplatser. Det hjälper inte heller att ersätta med el-bilar för de bidrar också med höga partikelhalter och i hastigheter över 40 km i timmen bullrar de nästan lika mycket som andra bilar, enligt IVL.

Barn vistas också långa tider utomhus, rör sig fysiskt i mycket större utsträckning och andas dessutom genom munnen så att föroreningar tränger längre ner i lungorna. Och i förhållande till kroppsvikten blir det en större mängd. Det gör att lungorna utvecklas sämre! Detta får långsiktiga konsekvenser för barnen och kostnader för samhället.

Men slutsatsen är att det går att åtgärda, det finns många olika åtgärder som kan genomföras, och det räcker inte med enskilda åtgärder utan det krävs ett systematiskt arbete, ett helt åtgärdspaket. Det är det vi måste komma överens om i Malmö och genomföra om vi ska uppnå målet om en god livsmiljö i Malmö!

Foto Emmalisa Pauly

Stadens fordonstrategi har som huvudmål är att elektrifiera samt effektivisera användningen av fordonsflottan, bestående av personbilar, lätta och tunga transportfordon och arbetsmaskiner. Detta är en viktig del i omställningen från fossila bränslen till förnybar energi.

För att underlätta förverkligandet av denna strategi föreslås att fordonstrateger anställs samtliga förvaltningar. Det tycker vi är bra. Men dessa måste också finansieras eftersom många förvaltningar har stora underskott och nedskärningskrav, som redan begränsar deras möjligheter att utföra sina kärnuppdrag. Resurser måste därför tillföras samtliga förvaltningar.

Strategin bör inte heller begränsas till att endast gälla för stadens anställda utan tillåta andra medborgare att utnyttja laddmöjligheterna samtidigt som vi bör försäkra oss om att skapa en resurs som laddar upp el vid behov.

Vi tycker också att det är viktigt att staden bygger sin egen infrastruktur, men den måste kunna utvecklas i samverkan med externa aktörer för att optimera dess användande. Genom egen produktion kan vi leverera förnyelsebar, närproducerad el till alla våra medborgare.

Staden har ju ett mål om att öka antalet medborgare som cyklar till och från jobbet, vilket måste vara en del i denna strategi när behovet av biltrafik ska uppskattas. Tunga maskiner och andra maskinfordon som används av staden måste också elektrifieras då de ger upphov till jämförelsevis högre utsläpp. Vi anser därför att Malmö Leasings verksamhet måste breddas till att inkludera även elektrifierade lådcyklar och andra cyklar. Vi vill, i likhet med Växjö, göra det möjligt att leva under devisen “Inte bilen under milen”.

Foto Emmalisa Pauly

Målet att elektrifiera och effektivisera Malmö stads fordonsflotta är bra! – Men det är inte bara eldrivna personbilar, lätta och tunga transportfordon och arbetsmaskiner som behövs.

Vänsterpartiet menar att Malmö Leasings verksamhet även ska breddas till att inkludera elektrifierade cyklar, lastcyklar och andra superlätta elfordon.

Vi menar att små eldrivna fordon har en viktig roll att spela i Malmös fordonspark. En större användning av denna typ av fordon skulle vara effektivt för att uppnå klimatmålen. Superlätta elfordon har flera fördelar:

– de är mer energieffektiva – särskilt eftersom en stor andel av biltransporter sker med endast en person i bilen
– de har mindre miljöpåverkan, eftersom de kräver mindre resurser för att tillverkas, inte minst batterierna kräver stora mängder mineraler
– de är billigare vid inköp
– de tar mindre plats, vilket minskar behovet av parkeringsplatser och hårdgjord yta
– de är också mindre krävande vad gäller infrastruktur för laddning.

Vänsterpartiet vill därför att fordonsstrategin ska ta ett bredare grepp om transporter, och innehålla en plan för hur den här typen av fordon ska ingå i Malmö stads fordonsflotta, samt att fordonsstrategerna tilldelas ansvar för detta.

Vi yrkar att följande läggas till i fordonsstrategin:
– ”behovsanalysen vid inköp eller tecknande av leasingavtal måste överväga om lättare elfordon är ett lämpligt alternativ för ändamålet.”
– ”fordonsstrategen måste ha ett helhetsansvar för verksamhetens transportbehov, och ansvarar för att se till att fordonsflottan har en ändamålsenlig balans mellan lättare elfordon, elbilar och andra typer av elfordon.”

Foto Emmalisa Pauly

Vi saknar en tydlig miljökonsekvens redovisning, det enda som sägs är att utbyggnaden ska främja miljön genom att flytta över transporter till fartyg och räls, men detta utvecklas inte. Fartyg är inte nödvändigtvis miljövänliga, dess bottenfärg har allvarliga konsekvenser för havsmiljön och om det dessutom inte rör sig om elfärjor får vi istället en negativ effekt vad gäller både klimat och miljö. Och vid grundstötningar, eller om man kör in i piren, är risken för katastrofala miljökonsekvenser mycket stor.
Tågens roll utvecklas inte heller utan endast behovet av flera filer för lastbilar och persontrafik, vi hade gärna sett ett bredare grepp med fokus på spårbundna transporterna, naturligtvis i relation till spår/färja.

Enligt beräkningarna kommer dessa transport- och godsflöden fördubblas. Tunga fordon står visserligen endast för 2% av dagens transporter men bidrar med 28% av transportsektorns växthusgasutsläpp. Att fördubbla dessa leder oss knappast mot våra utsläpps mål. Och hur är alla dessa ökande flöden av gods förenliga med den cirkulära ekonomi vi har som mål? Dess andemening är ju mindre produktion, mindre konsumtion.

Den enda risk som nämns med koppling till miljöpåverkan är förflyttning av schaktmassorna. Inga sådana ska behövas transporteras bort och därför förväntas inga föroreningar, men inte heller detta utvecklas på ett övertygande sätt. Vi ser även stora brister i förslaget då en diskussion om de enorma hårdgjorda ytor, som det leder till, lyser med sin frånvaro. Inte ser vi heller något om hur dagvatten från dessa ska hanteras (troligen förorenat vatten då det gäller parkering av tunga fordon). Vi hade velat se hur ytan kan få en positiv istället för en negativ påverkan och varför, till exempel, planeras det inte för solceller (t.ex. som tak på parkeringen).

Med den internationella trenden av allt större fartyg följer krav på betydligt större skyddsavstånd till bostäder och rekreationsytor. Bostäderna i V Hamnen ligger redan nu väldigt nära hamnverksamheten, mer utbyggd hamnverksamhet gör det än värre. Detsamma för planerade bostäder i Norra hamnen. Nuvarande Masterplan klargör inte heller om tillräckliga avstånd tillgodoses eller hur markanvändning för skyddsavstånd eller skyddsbarriärer ska skydda nuvarande och planerad bebyggelse. Det försvåras med ännu mer hamnverksamhet.

Foto Emmalisa Pauly

Till att börja med av den enkla anledningen att om Funktionsstödsnämnden inte ansvarsbefrias så ska nämnden på 10 dagar spara in 10% av hela sitt tilldelade kommunbidrag. Det faller på sin egen orimlighet. Nämnden skulle behöva bryta mot flera olika lagstiftningar för att klara av att ta igen sitt underskott på så kort tid.

Och om jag började med den enkla anledningen så kommer nu den självklara anledningen. De rättigheter som LSS ger varken kan eller får ställas mot resursbrist. Funktionsstödsförvaltningen genomgår för tillfället troligen den största omställning i nämndens historia.

Jag har sagt det förr och säger det igen; vad funktionsstödsförvaltningen behöver är andrum.

Vad funktionsstödsförvaltningen behöver är tid att fokusera på sitt kärnuppdrag utifrån myndighet och verkställighet; att skapa god kvalitet och goda levnadsvillkor för de Malmöbor förvaltningen är till för. Jag känner mig trygg med att förvaltningsledning och tjänstepersoner styr resurser efter allra bästa förmåga. För det är behoven som ska styra. Och tack vare att behoven har fått styra så finns detta underskott, det framkommer tydligt i skrivelsen.

Men nämndens verksamhet är och förblir underfinansierad år efter år. Fackliga organisationer slår larm om att det inte finns en balans mellan krav och resurser. Om ett par timmar så tror jag att många i den här salen, dock inte jag, tänker gå ett antal steg in i den andra salen och bli bjudna på en storslagen julmiddag – på funktionstödsförvaltningen får man inte ens köpa in ett suddigum. Det är ju något man kan fundera på.

Foto Carin Gustafsson

Inför varje beslut om budget, dvs nedskärningsbudgetarna det här styret lägger år efter år, skriker sig fackförbunden hesa om att arbetsmiljön är det som får stryka på foten när färre fötter tvingas springa snabbare för att klara samma mängd arbete som året innan.

Varje år ställer sig alla fackförbunden oeniga till SLMP-styrets budgetförslag eftersom de, precis som vi i Vänsterpartiet vet, att det är en omöjlig ekvation att få ihop det här med högre kvalitet och färre resurser.

Så sent som i veckan larmade rektorn på Latinskolan om hur vikarie- och köpstopp drabbar skolans personal och barnen som går där, alldeles oavsett styrets envisa upprepande om att så inte är fallet.

En god arbetsmiljö är liksom grunden till att vi inte blir sjuka på jobbet. Tillräckligt med resurser är förutsättningen för att personalen ska kunna göra ett gott jobb, må bra på jobbet och vilja stanna kvar och utvecklas där. Men åratal av nedskärningsbudgetar sätter sina spår. I Länsstyrelsen senaste rapport om ojämlika arbetsvillkor inom kommuner och regioner, har Malmö stad valt att inte ens svara på hur det ser ut med långtidssjukskrivningar i verksamheterna.

Ett av stadens största fackförbund, Saco, har i samband med samverkan av Malmö stads budget 2024 yrkat att: ”partsgemensamt se över omställningsprocessen gällande rehab/arbetsanpassning utifrån trygga anställningsförhållande och ett hållbart arbetsliv”.

De anser, precis som vi i Vänsterpartiet, att det finns förbättringar att göra på området för att se till att i större utsträckning ta tillvara medarbetares förmågor i stället för att det leder till avslut, och påtalar även de att det är ett viktigt led i att säkra kompetensförsörjningen.

Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. De kommande åren behövs nästan en halv miljon fler välfärdsarbetare enligt SKRs prognoser. Samtidigt vittnar många sjukskrivna medarbetare och tidigare anställda inom Malmö stad om svårigheter att rehabiliteras tillbaka till arbete eller få möjlighet att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter inom hela staden.

När arbetskraften inte räcker till går det inte att möta kompetensutmaningen enbart genom att rekrytera fler, istället behövs både nya arbetssätt och att tillvarata och utveckla kompetensen hos de befintliga medarbetarna. Vi i Vänsterpartiet vill förbättra dessa strukturer, jag yrkar därför bifall till motionen.

Foto Emmalisa Pauly

Tidöavtalet är inte svensk lag, tack och lov får jag väl tillägga. Det är ett politiskt dokument underskrivet av några partiföreträdare inget mer. Tyvärr vet vi att det är en politisk vilja som riskerar att bli lagstiftning och konkreta beslut, men det finns ännu tid. Vi har skrivit denna motion för att i flera förvaltningar har man redan börjat anpassa sig till Tidöavtalets förslag.

Vi vill istället att Malmö stad i alla sammanhang påpekar och driver opinion för våra egna tidigare och nuvarande ståndpunkter om barnrätt, alla människors lika värde och en säker rättsstat.

Detta vill vi att stadens hela verksamhet hela tiden ska lyfta fram i argument mot Tidöavtalets rasism, människofientlighet och klasshat. Vi vill att det ska vara allas uppgift att ständigt lyfta fram humanism och jämlikhet när andra förslag presenteras.

För att förhindra den katastrofala utvecklingen som Tidöavtalet vill uppnå krävs samling, jag trodde att det politiska styret i Malmö hade åtminstone de ambitionerna. Men nej så det är inte, det är skrämmande.

Foto Emmalisa Pauly

Mellan januari till juni i år vräktes 20 barn i Malmö enligt Kronofogdens statistik, trots att Sverige har en nollvision om barnvräkningar.

Utredningen ”Uppsägning av hyresgäster som begått brott” som har sett “över den hyresrättsliga regleringen kring uppsägning av hyresavtal i fall där hyresgästen, eller någon som denne ansvarar för, begått brott i lägenheten eller i närområdet” är nu klar.

Den nuvarande SD-regeringen skärpte direktiven för utredningen och riktar särskilt in sig på att öka möjligheterna att vräka hela familjer på grund av vad ett barn i familjen gjort. Förslaget är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Förslaget om att straffa oskyldiga är inte bara omänskligt, det skulle dessutom innebära att Sverige överger en viktig rättsprincip som utgår från att alla ska bedömas och straffas för sina egna handlingar.

Att bli straffad för vad någon annan gör hör inte hemma i ett rättssamhälle .Att den kollektiva bestraffningen dessutom bara drabbar en del av befolkningen (hyresgäster) gör det hela än mer rättsvidrigt. För märk väl, det är inte vem som helst som ska kunna bli av med sitt hem – det är bara den del av befolkningen som inte har råd att köpa sig till friheten att kunna begå brott utan att kickas ut.

I en omfattande granskning, med Malmö som exempel, har tidningen Hem & Hyra visat att en lagskärpning enligt ovan skulle leda till att 56 hushåll riskerar att kastas ut på ett år. Ett 30-tal barn skulle påverkas när föräldern förlorar bostaden. Bara i Malmö, under ett enda år.

En sådan utveckling riskerar göra att fler barn och unga hamnar i kriminalitet. Att fler barn och unga lever i trångboddhet och utanförskap. Att staden segregeras än mer.

T.ex. Bris är starkt kritiska till detta och ställer sig frågande på vilket sätt brott förebyggs genom att familjer riskerar att bli av med sin bostad. Rätten till bostad är grundläggande – det framgår bland annat i barnkonventionen. Tillgången till bostad är dessutom en förutsättning för att barn ska kunna tillgodogöra sig sina andra rättigheter såsom rätten till utbildning, social trygghet och frihet från våld.

Grundlagen stadgar att samhället särskilt ska trygga rätten till just bostad. Det finns en antagen strategi om att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet och understryker behovet av just trygga bostadsförhållanden för att skapa jämlika uppväxtvillkor.

Förslaget riskerar att öka brottslighet och ojämlikhet, inte minska dem.

Låt mig avsluta med tydlighet: Regeringens förslag om att vräka barn och oskyldiga gör inte Sverige tryggare. Vi ska inte vräka barn i Sverige! Vänsterpartiet kräver därför att inga barnfamiljer ska vräkas i Malmö. Jag yrkar bifall till motionen.

Foto Emmalisa Pauly

Vänsterpartiet har lämnat in en motion som innebär att inkomstgränserna i förskoleavgifterna ska indexeras. Det betyder att när löner stiger så ändras årligen nivåerna för förskoletaxorna. På detta sätt så säkrar vi att de med lägst inkomst inte får höjda avgifter när de får någon hundralapp mer i lön.

För några veckor stod ett antal talare i dessa talarstolar under budgetdebatten och oroade sig för att Vänsterpartiets förslag på en skattehöjning för att rädda välfärden skulle drabba låginkomsttagare. Var är ni nu?

Här är ett förslag som verkligen gynnar låginkomsttagare och speciellt ensamstående mammor med låg inkomst.
När vi inte indexerar våra förskoletaxor underifrån får fler och fler betala högre avgift. Indexeringen innebär att den följer löneutvecklingen så inte någon hundralapp i löneökning gör att avgiften stiger kraftigt. Ofta mer än löneökningen.

Några räkneexempel:
Enligt Malmö stad skulle en årlig indexering kosta strax under 1 miljon kronor i minskade avgifter.

En person som tjänar 10 100 kr/månad får betala 90 kronor per månad i förskoleavgift hade vi indexerat hade det varit noll kronor.

En person som tjänar 20 100 kr/ månad får betala 482 kronor i förskoleavgift medan om vi indexerat skulle avgiften varit 301 kr. Alltså den bristande indexeringen ger en ökad avgift med 181 kronor per månad.

Att bifalla denna motion skulle verkligen gynna låginkomsttagare, varför vill ni inte göra det?

Foto Emmalisa Pauly

Ett av delmålen i Malmös nuvarande miljöprogram fastställer att staden ska ställa om till en mer cirkulär ekonomi där produkter, material och resurser nyttjas fullt ut. Miljömålen ska också kopplas ihop med social och ekonomisk hållbarhet.

En verksamhet som förenar dessa mål är just lekoteken, ett bibliotek som i stället för böcker lånar ut leksaker och samtidigt utgör en mötesplats för medborgarna. De har också ett jämställdhets perspektiv då det erbjuder alla barn, oberoende av socioekonomisk bakgrund, möjligheten att låna hem leksaker i 3 – 4 veckor eller mer. De erbjuder även en plats där barnen kan leka. På så sätt kan barnen leka fritt, på plats eller hemma, en annan viktig aspekt av barnens utveckling.

Verksamheten bygger på volontärer som ansvarar för utlåning, men som också hjälper barnen och stöttar lekandet. Den vänder sig också till ett ålderspann (från 3-4 år upp 10-12), som inte har så stor glädje av de olika fritidsverksamheter som staden redan erbjuder. Och precis som med Fritidsbanken kan våra medborgare skänka leksaker till ett sådant lekotek.

Lekotek finns sedan många år tillbaka i Geneve, en stad något mindre än Malmö, som har 12 stycken. Lekoteken bidrar till hållbarheten genom att leksakerna cirkulerar, men även genom att behovet av att köpa egna leksaker minskar då de kan lånas. Barn tröttnar ofta på leksaker efter en tid, detta blir ett sätt att leka av sig och att tillfredsställa den naturliga nyfikenhet.

Sådan verksamhet skulle med fördel kunna utvecklas i anknytning till andra kommunala verksamheter eller platser som våra medborgare ofta besöker, tex. vårdcentraler, speciellt BVC, Returen, Rosengård centrum eller andra köpcentrum. De skulle också kunna vara en del av den existerande biblioteksverksamheten.