På årsmötet så kommer vi att välja vilka ombud vi i Malmö vill skicka till Distriktårskonferens (DÅK) 2024 i Lund den 16 mars. Du kan nominera till [email protected]. Personen skall vara tillfrågad och ha tackat ja.
Här finns mer information om DÅK:en:
Välkommen till Vänsterpartiet Skånes distriktsårskonferens 2024. Distriktsårskonferensen genomförs lördagen den 16 mars.
Konferensen startar preliminärt kl 9.00. och beräknas pågå till ca 18.00. Platsen är Järnåkraskolans matsal, Mellanvångsvägen 1, Lund.
Förhandsnomineringar
Årskonferensen väljer distriktsordförande, distriktsstyrelse, revisorer och valberedning. Rätt att nominera har enskild medlem samt partiförenings styrelse, medlemsmöte eller årsmöte. Förhandsnomineringar till distriktsordförande,
distriktsstyrelse och revisorer lämnas till distriktets valberedning senast den 3 februari på mailadress [email protected] (valberedningen tar
endast emot nomineringar till denna adress). Förhandsnomineringar till ny valberedning lämnas till distriktsstyrelsen på mailadress [email protected]
senast samma datum. De nominerade ska vara tillfrågade och ha tackat ja.
Läs hela kallelsen nedan med mer information här nedan:
Till vardags arbetar jag som skolkurator på en kommunal skola i Malmö. Det gör också att jag få bevittna varje dag hur de politiska beslut en påverkar varje elev i skolan.
De flesta elever klarar inte de stora klasser som skolorna har med 25-30 elever i varje klass. De klarar heller inte stora skolor med för mycket stimuli och social interaktion. Specialpedagogerna hinner inte heller göra de pedagogiska utredningar som krävs för att kunna söka till en centra SU-grupp, utan tvingas ställa barnen i kö för utredning.
Det kan således ta upp till ett halvt år innan ansökan kan göras och därefter ytterligare ett halvår innan Centrala specialistteamet tillsätter en handläggare. Sen ska ärendet utredas ett halvår till och med lite tur finns ett beslut 1 ½ år efter att ärendet påbörjats. Men då finns ingen plats utan väntetiden fortsätter i ovisshet.
Att tvingas gå kvar på en skola där de inte får rätt förutsättningar kan skapar utanförskap, psykisk ohälsa, eller total skolfrånvaro. Detta kan leda att dessa elever inte kommer in på gymnasiet, hamnar i utanförskap i form av kriminalitet eller missbruk.
Detta är ett misslyckande för Malmö stads skolsystem och något som kan förebyggas. Styret pratar om hur viktigt är det att bryta nyrekrytering till kriminella nätverk, men bidrar i stället till utanförskap och socialt riskbeteende genom bristande resurser och insatser under våra barn och ungas skoltid.
Vi behöver tillföra de resurser som behövs för såväl särskilt stöd på varje skola i form av flera kuratorer, speciallärare och specialpedagoger, möjlighet att skapa mindre klasser genom fler lärare för att kunna bedriva egna små undervisningsgrupper på skolan. Men utöver detta behövs också centrala särskilda undervisningsgrupper utan kö. Men utan tillräckligt ekonomiskt tillskott i budgeten är detta en omöjlighet
Avslutningsvis vill jag vända till alla Malmöbor som lyssnar eller tittar nu eller i efterhand.
Du som har barn på en av Malmös skolor, jag vet att ni kämpar varje dag, jag ser det varje dag. Vänsterpartiet är inte med och styr, dock vill jag betona att ni ska utkräva oss politiker på ansvar när styrande politiker inte gör det som krävs, ni har rätt att ställa styrande politiker till svars!
Foto Gabriel Flores Jair
Vi vet att luftföroreningar och buller påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara. Men de påverkar oss på olika sätt. Buller är en stressfaktor som leder till frisättning av stresshormoner och påverkar därmed en rad kroppsliga funktioner som blodtryck och ämnesomsättning.
Buller påverkar också tal- och språkutvecklingen hos barn.
Luftföroreningar leder främst till hjärt- och kärlsjukdom och lungsjukdom hos den äldre befolkningen. Men för barn rör det sig om ökad risk för luftvägsinfektioner och astma, samt försämring av lungornas tillväxt. Fyra procent av 1–4 åringarna och sju procent av 5–9 åringarna i
Sverige lever idag med astma.
Jag lyssnade nyligen på ett webbinarium om hur luftföroreningar och buller påverkar våra förskolebarn, det var ett forskningsprojekt i Göteborg där IVL, Formas och Arbets- och miljömedicin vid Göteborg universitet samarbetat.
Än en gång kom det fram att vägtrafiken är den största källan till luftföroreningar och buller. Då buller avtar med avståndet är det därför främst trafik i närområdet som påverkar våra barn. Men utsläppen måste minska generellt, inte bara vid förskolor eller lekplatser. Det hjälper inte heller att ersätta med el-bilar för de bidrar också med höga partikelhalter och i hastigheter över 40 km i timmen bullrar de nästan lika mycket som andra bilar, enligt IVL.
Barn vistas också långa tider utomhus, rör sig fysiskt i mycket större utsträckning och andas dessutom genom munnen så att föroreningar tränger längre ner i lungorna. Och i förhållande till kroppsvikten blir det en större mängd. Det gör att lungorna utvecklas sämre! Detta får långsiktiga konsekvenser för barnen och kostnader för samhället.
Men slutsatsen är att det går att åtgärda, det finns många olika åtgärder som kan genomföras, och det räcker inte med enskilda åtgärder utan det krävs ett systematiskt arbete, ett helt åtgärdspaket. Det är det vi måste komma överens om i Malmö och genomföra om vi ska uppnå målet om en god livsmiljö i Malmö!
Foto Emmalisa Pauly
Stadens fordonstrategi har som huvudmål är att elektrifiera samt effektivisera användningen av fordonsflottan, bestående av personbilar, lätta och tunga transportfordon och arbetsmaskiner. Detta är en viktig del i omställningen från fossila bränslen till förnybar energi.
För att underlätta förverkligandet av denna strategi föreslås att fordonstrateger anställs samtliga förvaltningar. Det tycker vi är bra. Men dessa måste också finansieras eftersom många förvaltningar har stora underskott och nedskärningskrav, som redan begränsar deras möjligheter att utföra sina kärnuppdrag. Resurser måste därför tillföras samtliga förvaltningar.
Strategin bör inte heller begränsas till att endast gälla för stadens anställda utan tillåta andra medborgare att utnyttja laddmöjligheterna samtidigt som vi bör försäkra oss om att skapa en resurs som laddar upp el vid behov.
Vi tycker också att det är viktigt att staden bygger sin egen infrastruktur, men den måste kunna utvecklas i samverkan med externa aktörer för att optimera dess användande. Genom egen produktion kan vi leverera förnyelsebar, närproducerad el till alla våra medborgare.
Staden har ju ett mål om att öka antalet medborgare som cyklar till och från jobbet, vilket måste vara en del i denna strategi när behovet av biltrafik ska uppskattas. Tunga maskiner och andra maskinfordon som används av staden måste också elektrifieras då de ger upphov till jämförelsevis högre utsläpp. Vi anser därför att Malmö Leasings verksamhet måste breddas till att inkludera även elektrifierade lådcyklar och andra cyklar. Vi vill, i likhet med Växjö, göra det möjligt att leva under devisen “Inte bilen under milen”.
Foto Emmalisa Pauly
Målet att elektrifiera och effektivisera Malmö stads fordonsflotta är bra! – Men det är inte bara eldrivna personbilar, lätta och tunga transportfordon och arbetsmaskiner som behövs.
Vänsterpartiet menar att Malmö Leasings verksamhet även ska breddas till att inkludera elektrifierade cyklar, lastcyklar och andra superlätta elfordon.
Vi menar att små eldrivna fordon har en viktig roll att spela i Malmös fordonspark. En större användning av denna typ av fordon skulle vara effektivt för att uppnå klimatmålen. Superlätta elfordon har flera fördelar:
– de är mer energieffektiva – särskilt eftersom en stor andel av biltransporter sker med endast en person i bilen
– de har mindre miljöpåverkan, eftersom de kräver mindre resurser för att tillverkas, inte minst batterierna kräver stora mängder mineraler
– de är billigare vid inköp
– de tar mindre plats, vilket minskar behovet av parkeringsplatser och hårdgjord yta
– de är också mindre krävande vad gäller infrastruktur för laddning.
Vänsterpartiet vill därför att fordonsstrategin ska ta ett bredare grepp om transporter, och innehålla en plan för hur den här typen av fordon ska ingå i Malmö stads fordonsflotta, samt att fordonsstrategerna tilldelas ansvar för detta.
Vi yrkar att följande läggas till i fordonsstrategin:
– ”behovsanalysen vid inköp eller tecknande av leasingavtal måste överväga om lättare elfordon är ett lämpligt alternativ för ändamålet.”
– ”fordonsstrategen måste ha ett helhetsansvar för verksamhetens transportbehov, och ansvarar för att se till att fordonsflottan har en ändamålsenlig balans mellan lättare elfordon, elbilar och andra typer av elfordon.”
Foto Emmalisa Pauly
Vi saknar en tydlig miljökonsekvens redovisning, det enda som sägs är att utbyggnaden ska främja miljön genom att flytta över transporter till fartyg och räls, men detta utvecklas inte. Fartyg är inte nödvändigtvis miljövänliga, dess bottenfärg har allvarliga konsekvenser för havsmiljön och om det dessutom inte rör sig om elfärjor får vi istället en negativ effekt vad gäller både klimat och miljö. Och vid grundstötningar, eller om man kör in i piren, är risken för katastrofala miljökonsekvenser mycket stor.
Tågens roll utvecklas inte heller utan endast behovet av flera filer för lastbilar och persontrafik, vi hade gärna sett ett bredare grepp med fokus på spårbundna transporterna, naturligtvis i relation till spår/färja.
Enligt beräkningarna kommer dessa transport- och godsflöden fördubblas. Tunga fordon står visserligen endast för 2% av dagens transporter men bidrar med 28% av transportsektorns växthusgasutsläpp. Att fördubbla dessa leder oss knappast mot våra utsläpps mål. Och hur är alla dessa ökande flöden av gods förenliga med den cirkulära ekonomi vi har som mål? Dess andemening är ju mindre produktion, mindre konsumtion.
Den enda risk som nämns med koppling till miljöpåverkan är förflyttning av schaktmassorna. Inga sådana ska behövas transporteras bort och därför förväntas inga föroreningar, men inte heller detta utvecklas på ett övertygande sätt. Vi ser även stora brister i förslaget då en diskussion om de enorma hårdgjorda ytor, som det leder till, lyser med sin frånvaro. Inte ser vi heller något om hur dagvatten från dessa ska hanteras (troligen förorenat vatten då det gäller parkering av tunga fordon). Vi hade velat se hur ytan kan få en positiv istället för en negativ påverkan och varför, till exempel, planeras det inte för solceller (t.ex. som tak på parkeringen).
Med den internationella trenden av allt större fartyg följer krav på betydligt större skyddsavstånd till bostäder och rekreationsytor. Bostäderna i V Hamnen ligger redan nu väldigt nära hamnverksamheten, mer utbyggd hamnverksamhet gör det än värre. Detsamma för planerade bostäder i Norra hamnen. Nuvarande Masterplan klargör inte heller om tillräckliga avstånd tillgodoses eller hur markanvändning för skyddsavstånd eller skyddsbarriärer ska skydda nuvarande och planerad bebyggelse. Det försvåras med ännu mer hamnverksamhet.
Foto Emmalisa Pauly
Till att börja med av den enkla anledningen att om Funktionsstödsnämnden inte ansvarsbefrias så ska nämnden på 10 dagar spara in 10% av hela sitt tilldelade kommunbidrag. Det faller på sin egen orimlighet. Nämnden skulle behöva bryta mot flera olika lagstiftningar för att klara av att ta igen sitt underskott på så kort tid.
Och om jag började med den enkla anledningen så kommer nu den självklara anledningen. De rättigheter som LSS ger varken kan eller får ställas mot resursbrist. Funktionsstödsförvaltningen genomgår för tillfället troligen den största omställning i nämndens historia.
Jag har sagt det förr och säger det igen; vad funktionsstödsförvaltningen behöver är andrum.
Vad funktionsstödsförvaltningen behöver är tid att fokusera på sitt kärnuppdrag utifrån myndighet och verkställighet; att skapa god kvalitet och goda levnadsvillkor för de Malmöbor förvaltningen är till för. Jag känner mig trygg med att förvaltningsledning och tjänstepersoner styr resurser efter allra bästa förmåga. För det är behoven som ska styra. Och tack vare att behoven har fått styra så finns detta underskott, det framkommer tydligt i skrivelsen.
Men nämndens verksamhet är och förblir underfinansierad år efter år. Fackliga organisationer slår larm om att det inte finns en balans mellan krav och resurser. Om ett par timmar så tror jag att många i den här salen, dock inte jag, tänker gå ett antal steg in i den andra salen och bli bjudna på en storslagen julmiddag – på funktionstödsförvaltningen får man inte ens köpa in ett suddigum. Det är ju något man kan fundera på.
Foto Carin Gustafsson
Under det kommande året kommer Vänsterpartiet Malmö tillsammans med Zetkin Foundation göra en satsning för att bygga upp partiföreningen. Vi kommer att genomföra ett projekt där vi tillsammans arbetar med metod, teknik och praktik inom organisering.
Är du en medlem som vill vara med på resan och bli ett bättre organisatör och samtidigt bygga partiföreningen starkare?
Ansök till att bli en del av projektet genom att maila [email protected] eller [email protected]
Tipsa gärna också om partikamrater som skulle kunna tänkas vara intresserade av att vara med.
Alla barn har rätt till förskoleklass, barn med funktionsnedsättning ska inte vara ett undantag. Vänsterpartiet Malmö motionerar därför på internationella funktionsrättsdagen om att införa förskoleklass inom den anpassade grundskolan, inom särskilda undervisningsgrupper samt inom skolor med specifik kompetens för elever med särskilda behov. Malmö stad har ledorden ”varje elevs bästa skola” det måste gälla alla barn i staden även de med funktionsnedsättning.
I Sverige gäller skolplikt från det år ett barn fyller sex år. I samband med införandet av obligatorisk förskoleklass påbörjades en systematisk diskriminering av barn med funktionsnedsättning genom att inte införa förskoleklass för målgruppen. Idag finns varken förskoleklass inom den anpassade grundskolan, inom särskilda undervisningsgrupper eller inom skolor med specifik kompetens för elever med särskilda behov i Malmö. För de elever som har behov av undervisning i anpassad grundskola kvarstår alternativet att begära uppskjuten skolplikt och stanna kvar ett extra år på förskolan, men även barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till 10 års grundskola enligt likvärdighetsprincipen.
Inom Malmö stad finns idag skolor och klasser med specifik kompetens för elever med särskilda behov. Undervisningen anpassas efter de behov som elever har utifrån sin funktionsnedsättning; exempelvis hörselnedsättning, rörelsehinder eller autism. Däremot saknas förskoleklass inom dessa verksamheter. Eleven får således gå i en förskoleklass på en annan grundskola under ett helt år innan ansökan om plats i särskild undervisningsgrupp eller på skola med specifik kompetens kan göras.
För dessa elever innebär en miljöförändring en stor omställning. Elever med särskilda behov kan tvingas gå i stora förskoleklasser och möta personal utan spetskompetens om funktionsnedsättning, anpassningar och särskilt stöd. Detta kan skapa onödigt lidande för eleven, vilket uppmärksammats av brukar- och intresseorganisationer, samt frambringar stora utmaningar för skolpersonalen.
Kommunen behöver därför skapa förskoleklasser inom den anpassade grundskolan och skapa möjlighet för mottagande i särskilda undervisningsgrupper för elever i förskoleklass. I Malmö behöver det finnas förskoleklasser inom skolor med specifik kompetens för elever med särskilda behov i de fall som förskoleklass inte redan finns i verksamheten.
För att komma till bukt med problemet om den systematiska diskrimineringen av barn med funktionsnedsättning behöver Malmö införa förskoleklass för alla barn. Alla elever har rätt att få sina behov tillgodosedda och få rätt förutsättningar för sin kunskapsutveckling i skolan. Det görs genom att kommunen tillhandahåller förskoleklasser som möter elevens behov i sin ingång i skolvärlden. För att beakta barnrättsperspektivet och skapa ett jämlikt inkluderande samhälle där ingen lämnas efter behöver vi ge alla barn samma förutsättning oavsett funktionalitet.
Texten av Anfal Mahdi och Carin Gustafsson publicerades i Skånskan 231203.